Jonas Gåde, Comunicera: Varför har vi känslor?

”Orsaker till känslor”

Vare sig du tycker om det eller ej, finns dina känslor hos dig för att stanna. Att du har känslor är ett bevis på att du lever. När vi upplever en stark händelse som är snarlik eller påminner om något som vi upplevt tidigare, sätter den emotionella delen av ditt omedvetna igång sina föreställningar (program) och gör en blixtsnabb bedömning i din äldsta del av reptilhjärnan. Det finns inte utrymme för att tänka logiskt. Det görs också en bedömning utifrån intensiteten i känslan, som sedan får avgöra hur du väljer att reagera.

Det finns heller ingen koppling mellan orsak och verkan. Detta medför att varje känslomässig retning har sin egen speciella repertoar av tankar, reaktioner och minnen. Om inte den känslomässiga retningen är så stark, tar andra delar av din hjärna över. Det finns då en starkare koppling mellan orsak och verkan. Det som ställer till problem för oss är att den emotionella delen av vårt undermedvetna dessutom saknar tidsuppfattning. Det omedvetna reagerar då med samma intensitet som när den liknande referenshändelsen och föreställningen skapades.


Om vi har blivit orättvist behandlade som barn, kan varje situation som innehåller känslor av orättvisa väcka samma starka känslor som då och utlösa en överreaktion. Orättvisan upplevs med samma intensitet som vid präglingen. Det kan vara en sådan bagatell som att alla ska ha exakt lika stora tårtbitar. Det kan vara värt att tänka på dina reaktioner just nu och att de alltid är sammankopplade med dina tidigare upplevelser. 
Detta innebär att vi egentligen saknar möjlighet att uppleva nuet, eftersom nuet endast ger sig till känna som ekon av det förflutna. Det sker alltså en omedveten förvrängning av dina känslor. Denna omedvetna reaktion gör ofta att den äkta känslan inte får komma till tals. Istället blir det sekundära känslor – det ytliga skiktet av dina känslor – som uttrycks, istället för grundkänslan. Glappet mellan sekundära och primära känslor gör att vårt beteende inte alltid hänger ihop. Detta kan vara bra att ha i minnet när vi är tvärsäkra på vad andra gör och tänker. Vår bedömning berättar ju bara något om oss själva och våra egna referensramar – om ens det.

 

”Funktionsattribut”

Om vi går ett steg djupare bakom våra obekväma känslor, kommer vi att upptäcka något som kallas för känslans funktionsattribut. Bakom varje beteende, finns en positiv intention. På samma sätt finns det bakom nästan alla känslor och beteenden ett funktionsattribut som kan vara användbart.

”Ånger”

Funktionsattributet till ånger är att den talar om för dig att du kanske skulle ha gjort på ett annorlunda sätt. Du kanske ångrar att du inte repeterat tillräckligt mycket inför en föreställning, att du sa saker vid ett gräl som kanske inte stod i proportion till situationen eller att du förstörde en bra relation bara för att du var rädd för närhet. Vilka personliga nederlag du än upplever, är det viktigt att du inser att känslan bara meddelar att du har gjort ett misstag, men att det nu finns nya valmöjligheter.

”Oro”

Funktionsattributet för oro definieras som en liten mängd fruktan och är en signal som låter dig veta att du kanske behöver förbereda dig bättre inför det som kommer. Du kanske känner dig orolig inför ett föredrag som du ska hålla, eller om du ska gå på ett party och inte känner någon. Känslan av oro ger dig i själva verket en ovärderlig signal om att antingen förbereda dig bättre eller undvika situationen helt.

”Ilska”

Funktionsattributet för ilska är att det ger oss en signal om att vi har blivit kränkta i något sammanhang. En liten mängd ilska kan definieras som irritation eller besvikelse. Funktionsattributet talar om för dig att du måste säga ifrån eller avbryta en relation så att du inte råkar illa ut i framtiden. Det talar om för dig att du måste stå upp för dig själv och bli tydlig i din kommunikation. Testa din relation

”Otillräcklig”

Att känna sig otillräcklig är i själva verket ett resultat av att försöka uppnå saker inom en tidsram som inte räcker till. Funktionsattributet är en signal om att inventera och omprioritera det som du har att göra, samt sätta gränser för vad som är rimligt. När känslan infinner sig, kan du ta ett steg tillbaka och ta nödvändiga beslut.

”Svartsjuka”

Funktionsattributet för svartsjuka pekar ut att du kanske borde vårda din relation. Exempelvis om din partner plötsligt börjar intressera sig för sådant som han/hon normalt är helt ointresserad av. Svartsjuka föds ur rädsla – rädslan att bli lämnad och övergiven. En person som råkar ut för svartsjuka, pendlar ofta mellan fruktan och ilska. Känslor av svartsjuka leder nästan alltid till att vi straffar oss själva. Är din partner känslomässigt avstängd? Läs här 

”Leda”

Leda uppstår när vi inte står upp för oss själva och inte ger uttryck för vad vi verkligen känner.

”Skuld”

Låt oss titta lite närmare på en av de känslor som har ställt till störst problem för oss fram till idag. Skuld känns mycket svårt och är en väldigt jobbig känsla. Skuldkänslor är i botten en blandning av ilska och rädsla. När du håller tillbaka din ilska, kommer du automatiskt att rikta den mot dig själv – vare sig du vill eller inte. Detta resulterar i skuld. Funktionsattributet till skuld har två olika infallsvinklar. Det kan vara en varningssignal om att du har kränkt en persons integritet och att du nu bör vara vaksam så att du inte gör om det i framtiden.

Du kanske känner skuld för att du överreagerade i ett gräl och kränkte någon. Skuldkänslan blir nu en signal som gör dig uppmärksam på att du har gjort någon illa. Nu kan du välja att agera annorlunda i framtiden. Om du inte kunde känna den känslan, skulle du klampa på och fortsätta att göra människor illa – Eller hur?

Det finns också tillfällen, då våra skuldkänslor allvarligt skadar oss. Det är när skuld flätas samman med skuldbeläggande. Det kan uppstå genom att någon skuldbelägger oss eller att vi som barn får för oss att det är fel att bete sig på ett speciellt sätt. Det kan vara en sådan liten sak som att ta plats i en grupp eller att tro på sig själv. Om dina föräldrar inte trodde på sig själva, är det inte konstigt om du har lånat dessa känslor.

Det är inte ovanligt att dessa skuldkänslor har blivit mer uppblåsta än vad som är rimligt i förhållande till situationen. De kan vara helt irrelevanta. Under åren har jag tyvärr kunna se och höra hur många människor blir manipulerade till att tro att det är deras fel, trots att det objektivt är någon annans. De har tidigt fått denna föreställning installerad av människor som, omedvetet eller medvetet, har använt skuldbeläggning som ett sätt att manipulera omgivningen på.

När någonting inträffar och du reagerar på det, finns det en mängd möjligheter för var någonstans ansvaret ligger. Skuld förutsätter att du har ansvar för det som händer. Ibland är du ansvarig för misstag och i ett sådant sammanhang är det naturligt och till och med önskvärt.

Jonas Gåde

Matrialet är copyrigt skyddat

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s