Jonas Gåde, Comunicera: Hur vet man att chefen är psykopat?

Några ”varningar” att se upp med. Låt mig först konstatera att uppgiften att diagnostisera en psykopat är mycket svår. Många gånger luras även tränade personer. Även om jag i mitt yrke träffar en del så är det inte helt lätt att upptäcka förekomsten av psykopati hos individer. När jag själv behöver konstatera om en person eventuellt lider av psykopati, måste jag använda mig av alla upptänkliga resurser som finns för att få en riktig bild. Låt mig först berätta lite om psykopati. Psykopati finns i skärningspunkten mellan narcissistisk, borderline och antisocial personlighetsstörning bland utagerandestörningarna. Bakgrunden till detta påstående är att psykopati karakteristiskt bildar tre distinkta facetter. 

Facett 1 (Interpersonell – motsvarar kriterierna för Narcissistisk personlighetsstörning). Marknadsför sig själv på ett avvikande sätt, upplevs som självklart jämlik/överlägsen i kontakten, gör detta för att få fördelar (instrumentellt), men även när det inte är någon poäng med det. Personen är ytligt charmig och pratglad, har en grandios självbild, ljuger, även om det inte behövs, samt manipulerar och bedrar (därav den engelska termen con man, där con är en förkortning av confidence). I många kulturer använder de olika alias (uppträder under olika namn och identiteter) – detta är ovanligt i Norden.Facett 2

(Affektiv – motsvarar kriterierna för Borderline personlighetsstörning). Affekterna är lättrörliga genom att växla snabbt – intensiteten kan kortvarigt vara hög (vrede, sorg, sexualitet etc), men bleknar snabbt. Det finns ett instrumentellt inslag i användningen av affekter – man ”spelar” en affekt för att uppnå något. Man reagerar inte emotionellt i situationer som andra reagerar på. Man saknar skam- och skuldkänslor och har diffusa uppfattningar om vad som är rätt och fel (”Det som är bra för mig är rätt”). Den grandiosa självbilden gör en felfri – blir det fel är det ”andras fel” eller ”otur”. I facetten ingår ytliga (lättrörliga) affekter, eller avsaknad av affekter, kyla i mellanmänskliga relationer, saknar medkänsla (compassion), har bristfällig empatisk förmåga (men tillräckligt för att manipulera medmänniskor), saknar ånger, har inga skuldkänslor och tar inte ansvar för sina egna handlingar.

Facett 3
(Livsstil – motsvarar kriterier för Antisocial personlighetsstörning). Personen har behov av starka stimuli och omväxling för att inte bli olustig. Tål inte enformighet och tråkighet – blir då rastlös. Handlar först och tänker sedan och upplever därför begränsat ansvar för vad han har gjort. Normbrytande beteende är vanligt (vet inte vad som är rätt), utnyttjar andra för egna syften (föraktar andra; ser dem som nyttiga idioter). Oförmögen att föreställa sig framtiden realistiskt: avsaknaden av en realistisk självbild gör det omöjligt att sträva långsiktigt mot önskade mål, särskilt om det skulle innebära att ansträngning och belöningen ligger en bra bit in i framtiden. I facetten ingår stimulus-hunger; personen blir snabbt och lätt uttråkad, är impulsiv, drar sig inte för oansvariga handlingar, har en parasitisk livsstil (utnyttjar systemet och andra människor), samt har inga realistiska framtidsplaner (här och nu gäller, allt genast).

 
Det enklaste draget att upptäcka, även hos de mest väl uppfostrade psykopater, är en oförmåga att tänka ”vi” (om det inte finns en baktanke). Alla psykopater är jag-centrerade. Psykopaters misslyckanden som ledare och chefer beror på deras ovillighet och oförmåga att samarbeta med andra, speciellt dem som de upplever som motståndare. Ofta försöker de minimera vikten av ett team.
Om de misslyckas, kan de använda typiska organisationsrationella förklaringar för att slippa delta i möten eller gemensamma aktiviteter (t.ex. ”möten är bortkastad tid”). Kanske deltar de på ett halvhjärtat sätt; kommer ofta sent och gör en scen när de kommer in, eller går mitt i mötet för att göra andra saker som är ”viktigare”.
När lagarbete ligger i deras egna intresse eller är användbart för dem själva (som ett sätt att manipulera andra) kommer de försöka att ta över laget. När detta sker blir de ofta sedda som dominanta eller mobbare. Inte förvånande så beskriver psykopater sig själva som en lagspelare, vilket spetsar beskrivningen av dem.
Ett annat tydligt drag är att oförmågan att hålla sig till sanningen. Patologiskt ljugande är ett framträdande tecken hos psykopater. Unga psykopater lär sig tidigt att ljuga väldigt bra. Intervjuer med kriminella psykopater visar att utan eftertanke kan de presentera de mest fantastiska förklaringar och ljuga på ett underhållande sätt utan minsta skrupler.
Även när de är överbevisade, kan en psykopat ljuga så att du som lyssnare börjar tvivla på dig själv. Ärlighet är ett av de mest viktigaste drag i en relation eller företag. För det första är det ofta obekvämt att hävda att någon ljuger, man kan ju själv ha missförstått situationen. En psykopat kan lätt lägga ut dimridåer genom att bete sig ärligt och etiskt på ytan, men ändå planera för handlingar som är kriminella och oetiska. Ofta använder de sig av tekniken att blanda sanning med lögner, som gör att det kan var svårt att upptäcka.
Eftersom de saknar förmåga att känna skuld, blir det lätt för dem att ljuga. Deras lögner är alltid inlindade med en uns av sanning. Om de blir tillfrågade kan de påpeka detta till sitt försvar. Organisationer kan förlåta misstag om intentionen var ärlig och motiverad med att ”det var för företagets bästa”. Psykopater använder dessa ursäkter för att ta sig ur situationer som de fastnat i, vilket försvårar arbetet med att skilja den ärlige medarbetaren från den oärlige.
Psykopater besitter en oförmåga att dela med sig. Kunskap är ofta en styrka i en organisation. På grund av att psykopater inte ser andra som jämlika eller att andra inte har rätt till samma legitima anspråk till resurserna, så ser psykopater, precis som narcissister, inget behov att dela med sig av pengar, information, förmåner etc. Deras tävlingslystna och parasitliknande natur driver dem till att aktivt suga åt sig resurser från andra. Psykopater är inte heller villiga att dela framgångar inom jobb, viktig information som krävs för jobbet, pengar som behövs för att genomföra projekt, arbetsområde och tid med någon. Med detta i baktankarna blir det lätt att förstå varför psykopater samlar information.
 
Andra individers misslyckanden blir viktiga för dem. Det gör det lättare för dem att själva verka som om de är bättre. Genom att hålla andra ”utanför”, gör de sig själva mer viktiga för organisationen än andra medarbetare. När en psykopat väl delar med sig av information, finns det ofta en dold agenda. Genom att hålla andra utanför så får det dem att verka dumma. Detta i sin tur är en form av neutralisering som kan används av psykopater mot deras eventuella medarbetare.
Kommentarer som att man ”skyddar företaget” används ibland genom att påstå: ”Hon skulle bara bli upprörd och då får vi ännu större problem”. Det är ett uttalande som finns där för att styrka psykopatens överlägsenhet och plantera ett frö av misstro hos medarbetaren. Kommentarer som leder till misstro om en medarbetare fyller två syften; dels smutskastar de medarbetaren och deras förmåga, dels förstärks också psykopatens (grandiositet) självuppfattning. Chefer och personalansvariga bör vara vaksamma på denna typ av signaler.
Det är mer vanligt än ovanligt att psykopater behandlar medarbetare helt olika, ibland öppet och andra gånger i en mer subtil form. I en del fall får medarbetarna kanske inte veta behandlingen, detta i sin tur kan resultera i att det tar tid för ledning att lista ut vad som egentligen pågår (om de ens märker något).

Förmågan att behålla lugnet under en kris är en beundransvärd egenskap hos en bra ledare. Psykopater är ganska skickliga på att behålla sin kyla, även när de är i situationer där en normal person skulle tappa fattningen. Inte sällan kan både psykopater och narcissister känna sig förorättade och överreagera på småsaker, när de känner sig förolämpade eller i ett sammanhang upplever att det inte funnits tillräckligt med respekt för deras auktoritet.

Alla är inte anspråkslösa, ändå är det ett beundransvärt drag då det finns. Anspråkslösa människor skryter inte om sina framgångar, utan trivs med att göra ett bra jobb för sin egen skull. De accepterar en enkel klapp på ryggen som belöning. Men icke anspråkslösa kan vara lika accepterade, om det är berättigat. Att då och då tillåta andra att skryta om deras framgångar, hjälper oss att bygga relationer. Både narcissister och machiavelliska tenderar att vara icke anspråkslösa, men det är psykopatens arrogans som står ut så tydligt för medarbetarna.

Äkta anspråkslöshet bland psykopater är så sällsynt att det inte ens existerar. Att ta ansvar för sina handlingar kan vara svårt överlag, men det är näst intill omöjligt för en psykopat. Deras egna misstag hamnar ofta på någon annan medarbetare. Psykopater är ofta oförmögna att ta ansvar för sina handlingar, även om de helt klart har begått ett misstag eller deras handlingar och beslut har lett till problem. Psykopater går ofta ett par steg längre; de vill inte bara skuldbelägga andra, utan kan också fabricera ”bevis” som leder till att andra får skulden för saker de inte gjort. Detta kan vara mycket tidskrävande, men psykopater integrerar lätt in detta i sina spel. De drar sig inte för att vid sådana tillfällen skada andras karriärer eller professionella ställning.
Vi är alla mer komfortabla med människor som är någorlunda förutsägbara, även de som är olika oss. Speciellt på arbetsplatser är det viktigt att veta att medarbetare gör det som de utlovat och att de utför sitt arbete med ett visst mått av kvalité. Det är viktigt att de kommer överens med andra och inte stör andra då de jobbar. Personer med psykopatisk läggning kan störa möten, komma med irrationella idéer, skämma ut andra och företaget, samt överraska med de mest bisarra idéer.
Om du har en psykopat emot dig är det näst intill omöjligt att förutse vad han/hon kommer att göra härnäst. Psykopater med hög intelligens kontrollerar ofta sina beteenden i närvaro av högre auktoriteter, speciellt om de har identifierat dem som redskap för sina egna syften. I många fall är dem bästa källorna till information om deras irrationella beteenden tidigare medarbetare eller chefer som arbetat nära dem.
 
 
Jonas Gåde
 
(c) Materialet är copyrightskyddat
 
Här kan du testa din chef: Psykologitest
 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s