Jonas Gåde, Comunicera: Allt är inte guld som glimmar

Innerst inne vet vi att vår partner inte är bra för oss, men känslor av kärlek drar oss tillbaka till den personen vare sig vi vill eller inte. Många av de personer som vi träffar på Comunicera, behöver hjälp utifrån för att hantera sitt beroende. Ett ytterligare problem är att dessa människor är duktiga på att dölja sina problem. Det är först när vi kommer nära i en privat relation med någon av dem som deras personlighetsstörningar kommer upp till ytan. Inom amerikanska psykiatrikerförbundets manual för psykiska störningar finns det tre olika kluster. I kluster B finner vi fyra störningar som kan ställa till problem för oss:

  • Borderline personlighetsstörning.
  • Narcissistisk personlighetsstörning.
  • Antisocial personlighetsstörning.
  • Histrionisk personlighetsstörning.

Problemet med dessa störningar är att problemen oftast inte drabbar personerna själva, utan personer i omgivningen. Det är inte ovanligt att de lever i ett känslomässigt kaos, eller så är de helt känslomässigt avstängda. En stor del av problemet uppstår därför att de har svårt att härbärgera sina egna känslor. Det är mer regel än undantag att deras oförmåga att hantera sin känslor riktas på omgivningen. Personer med dessa personlighetsstörningar kan både medvetet och omedvetet agera på ett sätt så att de förvrider vår verklighetsuppfattning. Det kan till och med gå så långt att vi kan få svårt att skilja på vad som om är rätt och fel, vilket leder till att vi tappar tilltron till vår egen förmåga.

En av de vanligaste försvarsmekanismerna som de använder är projektiv identifikation. Vanligtvis projicerar de egenskaper av sig själva, som de tycker är alldeles för smärtsamma, på oss. Det är inte ovanligt att de säger ”du är si och så” och vi tänker att det mer låter som en beskrivning av personen själv. En annan försvarsmekanism som de använder sig av är att skylla ifrån sig. ”Det är ditt fel att det här hände eftersom blah blah blah… ” och så kommer det någon ologisk förklaring som inte hänger ihop. Om du har levt i en relation ett längre tag, kan det vara svårt att urskilja vad som är verkligt från vad som är snedvridet. Det är inte ovanligt att du kan börja tvivla på din egen verklighet, samt börja tro att det är du som är galen eller störd.

Eftersom att det dem säger till oss är så övertygande, börjar vi till sist tro på det. Sanningen är, de har inte rätt. De känner sig bättre när de kan få oss att bära bördan av deras sjukdom och beteende. I terapirummet kan det ta tid att återfå sin självkänsla. Vad du behöver förstå, och många andra med dig, är att det inte handlar om kärlek. Det handlar om deras sätt att hantera sina svåra känslor på. 

Jonas Gåde

Lever du i en ohälsosam relation, testa dig här: Psykologitest

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s