Jonas Gåde, Comunicera: Det osynliga barnet

”Mamma och pappa såg inte mig under uppväxten”

Det osynliga barnet lär sig tidigt att inte ta någon plats eller ställa till med besvär. ”Visst är det bra att vi åtminstone har ett barn som Lisa. Om bara de andra vore likadana. Lisa ställer inte till med några problem. Hon sköter sig själv och varken syns eller hörs”. Om barnets syskon har varit hjältar, räddare eller syndabockar, är det lätt att förstå att familjens totala uppmärksamhet inte längre räcker till. Det osynliga barnet får inte kontakt med de övriga i familjen. Ingen bryr sig. Istället utvecklar barnet en rik inre dialog och fantasi. Han/hon lär sig att ju mindre besvär föräldrarna har, desto mer omtyckt blir han/hon. Barnets rättighet att finnas till, upprätthålls genom att det inte tar föräldrarnas tid i anspråk.

”Mina behov var inte viktiga”

När barnet tar upp sina egna behov, finns det inget utrymme. Därför lär sig barnet tidigt att den bästa rollen att spela, är att vara osynlig och göra så lite väsen av sig som möjligt. Genom att ställa till med så lite besvär som möjligt, uppfyller barnet föräldrarnas krav. Det osynliga barnet saknar kontakt. Barnet är inte en integrerad del av familjen, utan svävar liksom utanför den. Det osynliga barnet känns ofta igen på att det är snällt. Att inte göra väsen av sig och vara snäll, blir barnets överlevnadsstrategi. Eftersom barnet vet att det i verkligheten inte har någon plats i familjen, är det försiktigt när det gäller att visa sådant som skulle kräva utrymme.

Det osynliga barnet saknar dock inte känslor, även om det hela tiden upplever att dessa inte räknas. Eftersom det osynliga barnet inte får finnas i den verkliga världen, bygger de en egen fantasivärld. Många gånger är barnet en känslomänniska, som kan söka tröst i konstnärliga verksamheter som måleri och poesi. Detta väcker barnets ilska och vrede över att inte få finnas. Om känslorna av vrede hotar dess redan från tidigare så bräckliga ställning i familjen, upplever barnet vreden som ett hot mot den egna tryggheten och blir deprimerad. Barnet förstår inte sin depression och inte heller någon annan i familjen gör det. Naturligtvis ser ingen något samband mellan depressionen och barnets oförmåga att uttrycka sin vrede. Däremot belönas barnets snällhet upprepade gånger.

”Vem är jag?”

Barnet försöker kanske gestalta sin inre erfarenhetsvärld med hjälp av dem. Hela barnets väsen ropar: ”Vem är jag? Vad betyder mina tankar och mina känslor?” Kanske har barnet en hemlig vän i dagboken. I den kan det få utlopp för hela sin längtan, sitt behov av tröst och sin smärtsamma ensamhet. Det osynliga barnet förhåller sig mycket dramatiskt till sig själv. Dess känslor och innersta tankar får oproportionerliga mått, därför att barnet inte har fått se dem i deras rätta proportioner i växelverkan med andra.

”Vad brukar människor prata om med varandra? Hurdan borde jag vara för att vara som andra?” Det osynliga barnet betraktar och iakttar andra för att sedan kunna smälta in. Det försöker vara så naturligt som möjligt, härmar andra och förvandlas på ytan. Barnet uppfattas som annorlunda och man trivs inte i dess sällskap. I andras sällskap är det osynliga barnet nyckfullt. Eftersom det finns mycket känslor inom barnet – känslor, minnen och upplevelser – kan andra uppleva att de överreagerar i andra sammanhang. En del osynliga barn kan därför leva ut på dagiset och i skolan och föräldrarna förstår ingenting. I skolan kan det gå så långt att de andra barnen undviker det osynliga barnet på grund av dess egendomliga reaktioner.

Källa: Lovetestnow, Jonas Gåde

(c) Materialet är copyrightskyddat

Tyckte du denna artikel var intressant?
Då kanske artikeln: Hur stärker man sin självkänsla kan vara av intresse

 

One thought on “Jonas Gåde, Comunicera: Det osynliga barnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s