Kategoriarkiv: ångest

Semesterstbråk i relationer

Vi har alla bilden av den perfekta semestern, visserligen med variationer. Den ena partnern kanske drömmer om en utlandsresa med bara familjen, kanske vara ute på landet utan besök av familjen och vänner. Den andra partnern kanske helst av allt just vill ha semestern fylld med besök från nära och kära. En stor anledning till att problem dyker upp till semestern, med samma intensitet som vid jul, är att vi har stora förväntningar. Det är ingen myt att vi grälar mer under semestern. En av anledningarna kan vara att vi har mer tid för oss själva, precis som under julen.
Plötslig ska vi umgås 24 timmar om dygnet, vilket kan ställa till problem. De flesta gräl uppstår på grund av att vi har olika förväntningar. Ett enkelt recept för att undvika konflikter under semestern är att du och din partner sätter er ner och låter var och en berätta om sina förväntningar. På så sätt kan man få en realistisk bild av vad man faktiskt kan förvänta sig. Nästa steg är att försöka jämka samman så att alla blir så nöjda som möjligt.
Tänk på att det är omöjligt för din partner att uppfylla dina önskningar om du inte berättar vad du vill ha. Saken blir inte enklare av att vi också har en släkt som har synpunkter. Det blir många viljor som ska samsas. Flera familjer är idag splittrade och det är många som ska ha åsikter om var man ska fira semestern. Släkten har synpunkter. Dessutom har exfruar och exmän massvis med bestämda åsikter om var barnen ska spendera sommaren. Semestern kopplas ofta ihop med ett ökat alkoholintag och som ett brev på posten kommer gamla oförrätter upp, sådana som man i normala fall kanske inte skulle ha tagit upp.

Ha en skön sommar

Källa http://www.terapisnack.se

http://www.lovetestnow.com
http://www.psykologitest.se
http://www.comunicera.se
http://www.relationslabbet.com

(c) Materialet är copyrightskyddat

Ring Jonas Kostnadsfritt i 10 min och fråga vad du vill om terapi.

Annonser

Hur kan jag lära mig att förstå känslor och känslomänniskor

konsten_att_forsta_kanslor_och_kanslomanniskor”Jag förstår mig inte på min partner, kille, tjej”

Känslor kan många gånger vara svåra att förstå, samt vad som egentligen ligger bakom dem. Ibland finns det underliggande intentioner som vi använder oss av som kan leda till både missförstånd och självförsvar. En annan fara med denna förskjutning är att vi riskerar att missa den riktiga känslan som gömmer sig bakom den känslan vi ger uttryck för. Det finns flera olika sätt som vi kan maskera våra känslor på.

Vi ”översätter” våra känslor till:

Bedömningar: ”Om du var en bra vän så skulle du finnas där för mig”.

Spekulationer: ”Varför försökte du såra mig?”

Karaktärisering: ”Du är bara så hänsynslös.”

Problemlösning: ”Svaret är att du ska ringa mig oftare.”

”Min partner, kille, tjej nedvärderar och kränker mig”

I ett typiskt samtal (mellan ett par) skulle följande fras kunna dyka upp: ”Du är så självupptagen. Du är fruktansvärt egoistisk.” Båda dessa formuleringar är värderingar om din partner. Ingen av dem är ett påstående som berättar vad du känner. Genom att lära dig att observera dig själv, kan du fokusera mer på dina egna känslor och istället säga: ”Jag antar att jag känner mig sårad. Jag känner mig förvirrad över vänskapen vi har. Jag känner mig besviken och arg för att du har kunnat behandlat mig på det här sättet.”

”Min kille,tjej, partner skyller alltid allting på mig”

Skillnaderna mellan bedömningar om andra och påståenden om våra egna känslor är ibland svåra att se. Det är lätt att uppfatta bedömningar som känslor när vi ger uttryck för dem. De drivs av ilska och frustration eller av att vi är sårade. Personen som tar emot dem förstår mycket väl att du känner någonting, men förmodligen inte vad. Personen du tilltalar är inte säker på vad det är för känsla som du vill uttrycka, men tråkigare är att han/hon fokuserar mer på det faktum att du bedömer, spekulerar eller beskyller, vilket är naturligt. Att utforska vilka känslor som döljer sig under arga spekulationer och bedömningar är ett effektivt sätt för att ta med känslorna in i en konversation.

Använd ditt eget skuldbeläggande som en ingång till att förstå dig själv bättre.

Jag uppmuntrar klienter i terapin till att prata om sina känslor, istället för att beskylla den andre. Detta känns ofta ovant och obekant. Vad som är otillfredsställande är inte att ge uttryck för en känsla, utan behovet av att placera skulden någonstans. Längtan efter att beskylla den andre ligger djupt rotad i oss. Skulden är en viktig ledtråd som visar att vi bär på känslor som vi inte uttrycker.

Dina känslor är inte dagens sanning:

När jag hjälper klienter att kommunicera har jag två regler för att uttrycka känslor. Jag börjar med att förklara regel nummer två: Försök inte att få in allt du känner när du ska prata med din partner. Många känslomänniskor tycker inte om den här regeln, men ibland är det bättre att hålla känslan inombords för att undvika att såra den andre. Detta leder oss tillbaka till regel nummer ett: Innan du säger vad du känner, förhandla och känn efter vad det egentligen är du känner. Inse att alla känslohandlingar får konsekvenser (positiva eller negativa). Vi tror många gånger att det vi känner för stunden kommer att vara för evigt, men våra känslor är inte statiska. Vi baserar våra känslor på våra tolknigar och dessa är alltid förhandlingsbara om vi stannar upp. När vi ser världen på nya sätt, skiftar våra känslor automatiskt. Innan du delar med dig av dina känslor är det viktigt att du förhandlar – med dig själv. Då ger du uttryck för dina sanna behov, inte bara känslostormar.

Du kan testa din relation på Lovetestnow

Här finner du fortsättning på denna blogg: Jag klarar inte av hans eller hennes känslor

Jonas Gåde

Materialet är (c) Materialet är copyrightskyddat

Ring Jonas gratis i 10 min och fråga vad du vill om terapi och relationer: 0708-111161

Jonas Gåde Comunicera: Tar du hand om din mage

 

”Fakta och information om magsmärtor”

Magbesvär kan yttra sig bland annat som diarré, förstoppning, knip i magen, dålig aptit, illamående, uppkördhet och ökad gasbildning.  På Comunicera träffar jag ofta personer som lider av ångest som kan ha problem med sin mage.  Colon irritabile, eller irriterad tjocktarm som det ibland kallas för, är ett relativt vanligt tillstånd. Det är ett ofarligt tillstånd där rörelse och känslighet i tarmen är ändrad. Det ger ofta magsmärtor och diarré eller hård mage. 

Ofta visar sig symtomen då man upplever någon form av stress, oro eller efter en måltid. Kvinnor drabbas tre gånger så ofta som män och runt 20% av befolkningen har symtomen.

Ännu vet man inte säkert vilka orsaker som ligger bakom men symtomen uppstår normalt i sena tonåren och varar ofta i månader eller år. Stress och hög anspänning kan utlösa eller förvärra tillståndet. Symtomen kan vara följande:

”Magsmärtor och magont”

  • Smärta eller obehag från buken (dessa smärtor försvinner ofta efter tarmtömning eller då man släppt luft)
  • Gaser i magen
  • Illamående
  • Ändtarmssmärtor och smärta i rygg
  • Huvudvärk
  • Lös och hård avföring om vartannat
  • Koncentrationssvårigheter
  • Trötthet
  • Oro eller rädsla

”Hur blir jag av med” lindrar” mina magsmärtor”?

Vad man själv kan göra för att minska symtomen är bland annat att lägga om sin livsstil på olika sätt. Det kan av vissa personer upplevas som svårt och besvärligt, men det kan verkligen löna sig och ge utdelning så att du känner dig friskare. Det kan gälla dels att ta tag i eventuella problem på både det fysiska och det psykiska planet. Har man svårigheter att till exempel hantera kritik, att hantera stress eller problem av annan karaktär, är det viktigt att ta tag i dessa. Det kan också vara bra att man börjar träna regelbundet. Eftersom de faktorer som gör att man känner sig sämre ofta varierar mellan olika människor, kan det vara av värde att föra dagbok så att man kan se vad som framkallar symtomen.

”Hur stress påverkar din mage”

De faktorer eller situationer som ger upphov till stress i tillvaron bör man minska. Det är också av vikt att lära sig att slappna av. Det finns olika metoder som passar olika människor exempelvis yoga, hypnos, mental avspänning eller tai chi. Det kan också vara bra att hitta saker i tillvaron som man gillar att göra och som bidrar till att man känner sig glad och tillfreds. Motion och rörelse är viktigt för tarmarna och för att minska stress. Har man mycket ont kan det vara till hjälp att lägga något varmt på magen, till exempel en värmedyna, för att öka cirkulationen och lindra smärtan.

”Kosttips för magen”

Rätt kost kan lindra och förebygga besvär. Ät regelbundet (flera gånger under dagen), men undvik stora och tunga måltider. Tugga maten väl och ät långsamt. Se till att du äter tillräckliga mängder av fibrer som främjar tarmfunktionen. Det kan vara fullkornsprodukter, grönsaker och frukt. Vad som också är viktigt är att dricka mycket när man äter fiberrik kost. Gör man inte det, har det tvärtom en förstoppande effekt på tarmen och det kan bildas mer gaser. Man brukar vidare rekommendera att man gradvis ökar fiberhalten i kosten för att magen ska hinna vänja sig. Man bör undvika mat och dryck som gör symtomen värre. Det kan handla om kaffe, mjölk, mat som ger gaser och starka kryddor. För gärna dagbok över vad du äter, så kan du lättare se vad som framkallar symtomen. Skär ner på alkoholkonsumtionen.

Olika former av tarmproblem kan anta sådana proportioner att det påverkar tillvaron mycket. Ofta är det så att tillståndet varar i perioder genom livet. Det är viktigt att tänka på att göra vad man kan för att göra sin situation så uthärdlig som möjligt. En del i det är att försöka tänka konstruktivt och inte gräva ner sig för mycket i problematiken. En risk är att det bara gör det värre.

”Hur botar man lös mage och diaree”

Mot lös mage kan man använda stoppande preparat, såvida man inte har feber eller det finns blod eller slem i avföringen. Vätskeersättning kan behövas om man är mycket lös i magen och förlorar mycket vätska. Mot förstoppning är det ofta att rekommendera att äta fibrer och dricka vatten. Katrinplommon och linfrön är att rekommendera, samt daglig motion, vilket främjar tarmarnas funktion. För att minska eller undvika onödig mängd av gaser i magen är det viktigt att tugga maten och hålla ihop munnen så man inte sväljer onödigt mycket luft när man äter.

Källa: Allt du behöver veta om ångest, Jonas Gåde

(c) Materialet är copyrightskyddat
 
Ring Jonas Kostnadsfritt i 10 min och fråga vad du vill om terapi 0708-111161

Jonas Gåde, Comunicera: Sjävkänsloskola Del 1

 

”Tips och fakta om självkänsla”

Tack till alla er som delar min blogg. Några av er har mejlat mig och vill veta mer om självkänsla. Därför har jag gjort en liten självkänsloskola. 

”Bra och dålig självkänsla”

Här kan du testa din självkänsla

Du är inte ensam. Jag skulle gissa på att nära hälften av Sveriges befolkning kan känna att självkänslan sviktar emellanåt. Dålig självkänsla kan drabba alla. Det spelar ingen roll om du är framgångsrik, kändis eller känner dig helt vanlig. Faktum är att det finns massor av människor som kan åstadkomma de mest fantastiska saker, men som ändå inte litar på sin egen förmåga. Tänk på prinsessan Diana, Marilyn Monroe eller David Bowie, så förstår du. Alla dem har lidit av dålig självkänsla. Det finns massor av kända människor som har åstadkommit fantastiska saker, men som lider av dålig självkänsla. Vi finner kända skådespelare, komiker och sångare som kan lysa upp på scen och verka hur självsäkra som helst, men när de går av scenen är de fruktansvärt osäkra. Att vara berömd är inte en garanti för en bra självkänsla. 

Hur kommer det sig då att vi har så svårt att värdesätta oss själva? Ett svar kan vara att efter flera tusen års indoktrinering, anses det vara ”fult” att tycka om sig själv. Jag arbetar dagligen med att hjälpa personer med dålig självkänsla. Det finns flera olika orsaker till att självkänslan kan få sig en törn. Orsakerna kan vara genetiska, biologiska, medicinska, sociala eller psykologiska. Det är vanligt att flera av dessa faktorer samverkar med varandra på ett sätt som gör det svårt att urskilja vad som är vad. Den viktigaste faktorn är den psykologiska.

”Vad är orsaken till dålig självkänsla och dåligt självförtroende”?

Vanligtvis är dålig självkänsla kopplad till någon av följande orsaker. Kom ihåg att dessa faktorer bara innebär en högre risk, inte ett faktum. Det Amerikanska Psykiatrikersamfundet har en manual som heter DSM – IV. Den täcker alla nu kända psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar. Där benämns en problematik som heter ‘osjälvständig personlighetsstörning’. Ett av huvudkriterierna handlar om att man inte litar på sitt eget omdöme. Personer som lider av osjälvständig personlighetsstörning har ofta dålig självkänsla. Andra problem med genetisk problematik är när det finns föräldrar i familjen med en historia kring ångest, depression eller andra psykiska åkommor. I dessa fall ökar risken för att andra i familjen ska drabbas av låg självkänsla. Det beror inte bara på om det finns en genetisk predestination, utan också på om du har haft en förälder som inte haft resurser att ge dig det du behövde som barn. Sannolikheten är då stor att du får en dålig självkänsla.

”Kan man ärva dålig självkänsla och finns det biologiska faktorer”?

Har det hänt att du någon gång tänkt: ”Det måste vara något fel på mig eftersom alla andra verkar ta allt så lugnt. Undrar om jag har en kemisk obalans?” Även om termen kemisk obalans inte är helt rätt vetenskapligt sett, är den ändå så pass vanlig att jag nämner den här. Du är inte ensam. Många som lider av dålig självkänsla grubblar, precis som du, på vilka orsaker det finns till att dem mår dåligt. Det finns idag flera forskningsrapporter som stödjer idén om att obalansen av signalsubstanser allvarligt kan försämra självkänslan. Det är viktigt att komma ihåg att bristen på vissa signalsubstanser i sig inte orsakar dålig självkänsla, men det kan öppna upp för en känslighet. Det gäller främst signalsubstanserna serotonin, dopamin och noradrenalin.

”Kan handikapp och sjukdomar påverka min självkänsla”?

Handikapp och olika former av sjukdomar kan vara en faktor som utvecklar den dåliga självkänslan. Därmed inte sagt att alla som har ett handikapp måste ha en dålig självkänsla. En av mina kollegor, David Lega, är ute och föreläser. Han är funktionshindrad, men har en väldigt bra självkänsla. David, som är en tvärhand hög utan armar och ben, reser land och rike runt och talar om för folk hur de ska tänka för att få bättre självkänsla. Ett bra exempel på hur vårt tänkande kan påverka oss positivt är ‘sociologiska faktorer’. Det kan finnas många olika situationer eller sociala tillhörigheter som gör att man som barn inte känner sig fullvärdig.

•       Klasstillhörighet
•       Kön
•       Etnisk tillhörighet
•       Utbildning
•       Språk
•       Arbetssituation

”Psykologiska faktorer påverkar egenvärdet”

De absolut viktigaste orsakerna till dålig självkänsla är psykologiska orsaker. Det finns många faktorer som passar in under begreppet psykologiska faktorer:

•       Familj
•       Skola
•       Arbete

Här kan du diskutera självkänsla

I nästa artikel, del 2 om självkänsla, fördjupar jag mig mer om de sociologiska och psykologiska orsakerna.

Jonas Gåde

(c) Materialet är copyrightskyddat

Här kan du testa din självkänsla

Här finner du fortsättningen på sjävkänsloskolan:

Del 2

Del 3

Del 4

Del 5

Del 6

Del 7

Del 8

Del 9

Del 10

Del 11

Del 12

Del 13

Del 14 

Del 15

 

Jonas Gåde, Comunicera: Hur kan jag hantera en panikångest attack?

”Hur blir jag av med min panikångest?”

Att stoppa en attack är inte lätt. Ett sätt kan vara att distrahera tankarna. En del av de tips och råd om panikångest kan passa dig perfekt, medan annan information inte passar dig alls. Var öppen och våga prova alla vägar. Det är troligt att någon, eller en kombination av dessa strategier, kan hjälpa dig hantera ångesten.

Testa om du lider av panikångest: Psykologitest

Nedan följer några strategier du kan använda dig av:

» Överanalysera inte allt.
» Undvik panikångest genom att göra något annat.
» Motion kan hjälpa mot panikångest.
» Andas rätt.
» Sök stöd hos nära.
» Ältar du för mycket?
» Kontrollera dina ångesttankar.
» Skriv ner vad du känner.
» Mindfull awareness för hjälp mot panikångest.
» Låt inte ångesten vinna.
» Var inte ett offer.

”Överanalysera inte allt”

Vad vi har upptäckt under åren efter att ha jobbat med ångestproblematik, är att övertänkande många gånger aktiverar ångesten. Vad du måste inse är att överanalyserande inte hjälper, utan det bara förvärrar saken. Innan du fortsätter med de andra strategierna, är det lika bra att du en gång för alla inser att överanalyserande inte är din bästa vän. Kontinuerligt ältande kommer inte att ge dig några djupa insikter, utan stjäl bara energi och kraft från dig, samtidigt som ångesten ökar. Ältandet kallar vi den tankeprocess som handlar om att du snurrar runt samma tankar om och om igen. Dessa tankar eller föreställningar är ofta begränsande och upprörande, samt många gånger direkt ansvariga för att ångesten kommer igång. Jag har döpt dessa frågeställningar till tanke-loopar. Det beror på att du själv inte kan få något svar.

 » Varför tittade Gunnar så konstigt på mig idag?

 » Varför sa jag inte till i skolan när jag blev mobbad?

 » Min chef tycker nog inte att jag gör ett bra arbete?

 » Undra om Agneta verkligen tycker om mig som hon sa?

Hur mycket du än spekulerar, kommer du aldrig att få några rättvisa svar om du inte frågar de inblandade personerna. Om du vill komma vidare så får du fråga inblandade parter, släppa det eller göra EXIT som vi säger. Det finns inga andra alternativ. Det kan vara värt att notera att både män och kvinnor far lika illa av övertänkande, även om kvinnor har en tendens till att vara överrepresenterade. När du övertänker i kombination med att du är ledsen och orolig, kommer detta att aktivera ångesten. Detta i sin tur påverkar ditt sinnestillstånd, som kan påverka din förmåga att ta beslut. Du vet vad vi har sagt om beslut. Beslut är handlingarnas moder och om du är i ett dåligt tillstånd så kommer du att ta beslut som gör att du lägger krokben för dig själv.

”Hur undviker jag panikångest”

Ett av de enklaste sätten att hantera ångesten, är att ge din hjärna lite vila genom att engagera dig i något trevligt. Våra klienter berättar samstämmigt att enkla aktiviteter som pågår mellan 5-10 minuter kan ge ett bra stöd och leda tankarna i andra riktningar.

Du kan förstärka effekten av distraktionen genom att ägna dig åt uppgifter som kräver lite mer koncentration. Anledningen till detta är troligtvis att det ökar den biologiska aktiviteten i andra delar av hjärnan, vilket reducerar ångesten. Genom att du aktiverar dig, medverkar du till att din hjärna skapar nya neutrala nätverk, vilket på sikt kan reducera ångesten. Ibland kan det vara svårt att distrahera sig själv. Majoriteten av de klienter vi har på Comunicera som vi har hjälpt berättar att de tagit hjälp av vänner när ångesten blivit för starkt. Var vaksam så att du inte använder negativa sätt för att skingra tankarna. Alkohol är inget bra substitut.

”Kan motion hjälpa mot panikångest”

Många klienter som vi har arbetat med berättar att motion, som exempelvis löpning och aerobics, är ett bra sätt att skingra sina tankar och reducera ångesten på. Studier från National Health Institute visar också samstämmiga resultat; rörelseträning ökar produktionen av viktiga signalsubstanser som hjälper till att hålla humöret uppe. Genom rörelsen försvårar du också för din hjärna att fokusera på enstaka negativa tankar.

”Andas rätt”

Intellektuellt vet vi att andningen är en mycket viktig del, men som vi normalt sätt inte tänker på. Nedan finns några tecken på att du överandas:

 » Du gäspar mycket

 » Du andas mycket genom munnen

 » Du andas i den övre delen av bröstkorgen

 » Du andas snabbt, mellan 18-20 andetag per minut

Har du sett på nyfödda, hur deras mage reser sig lugnt och sakta? Vi föds med ett naturligt sätt att andas, som ibland glöms bort. Andas in genom näsan och ut genom näsan. Om du andas genom munnen, riskerar du att hyperventilera.

Träna på att dra ner rytmen på din andning till 8-10 gånger per minut. Du behöver inte hårdra det, utan bara se det som ett riktmärke.

”Sök stöd”

Som jag nämnt tidigare, är ensamhet en viktig trigger för att ångesten ska sätta igång. Om du pratar med dina vänner eller nära anhöriga om suget och skamkänslorna, kan trycket lätta väsentligt.

Jag arbetade med en trevlig och utåtriktad tjej i 30-årsåldern, Helen. Hon var verksam inom bank och var ordentligt överviktig, men hon pratade aldrig om suget med sin man. När hon kände ångesten, drog hon sig undan för att hon skämdes. Vi diskuterade detta under terapitimmarna och efter cirka fem gånger i terapin, berättade hon stolt att hon hade pratat med sin man om ångesten. Istället för känslor av avvisande hade han försökt förstå, vilket hade känts skönt för Helen. Genom att du delar med dig av dig själv och dina känslor till den person du delar vardagen med, gör du det mycket lättare både för dig och han/hon att förstå och kunna stödja dig. Du kan också ringa vänner.

”Ältar du för mycket?” 

Det är vanligt att vissa personer använder sina känslor som temperaturmätare mer än andra. Detta kan leda till en hel del problem då man hela tiden stämmer av med vad man känner och utgår från att det är rätt. Detta försvåras också av att den emotionella delen av vårt undermedvetna saknar tidsuppfattning. Du kommer omedvetet att reagera med samma känslointensitet som när du upplevde händelsen första gången. Om du har blivit orättvist behandlad som barn, kan varje liknande situation väcka samma starka känslor som du upplevde som barn. Orättvisan upplevs nu med samma intensitet som vid första tillfället.

Det här innebär att vi egentligen saknar möjlighet att uppleva nuet, eftersom nuet endast ger sig till känna som ekon av det förflutna. Det sker alltså en omedveten förvrängning av dina känslor. Denna omedvetna reaktion gör ofta så att den äkta känslan inte får komma till tals. Det blir sekundära känslor – det ytliga skiktet av dina känslor – som uttrycks istället för grundkänslan. Om du är en känslomänniska, kan följande vara bra att tänka på för att hjälpa dig att hantera ångesten. Först av allt, gå inte in i dina känslor i tid och otid. Känslomänniskor kan älta allt om relationer, karriär och jobbet i tid och otid. Du är inte vad du känner, lika lite som du är det du gör. Du är mycket mer än så. Inse att dina känslor inte är en sann källa av stöd för dig. Vissa saker kommer du aldrig att få svar på, som bland annat varför X gjorde si och så. En del känslomänniskor upplever detta som märkligt, då de ”måste” förstå sina känslor för att kunna förstå sig själva – speciellt sina negativa känslor. Acceptera att du inte alltid kommer att hitta svaren. Många gånger i mitt arbete ser jag begåvade och sensitiva människor som har fullt upp med att hålla sina känslor i schack, istället för att leva livet. Även om känslan finns i din kropp just nu, innebär det inte att du äger den. Många gånger har du lånat den omedvetet. Det kan ibland vara irriterande att upptäcka att många av de känslor som ställer till mest problem för oss inte är våra egna.

Jag arbetade med en kvinnlig klient i 25-årsåldern. Hon var oerhört skärpt, men hon hade ovanan att emellanåt gå ner sig i känsloträsket. Hennes överanalyserande medverkade bara till att hon tog saker mer personligt, blev mer osäker på sig själv, mer självupptagen och introvert, samt tröstade sig med att äta. När du är känslomässigt låg aktiverar du också andra neutrala nätverk som tar fram andra minnen som finns i närliggande minnesbankar. Det kan ibland vara irriterande att upptäcka att många av de känslor som ställer till mest problem för oss inte är våra egna.

Jag arbetade med en härlig klient som arbetade som ekonomiassistent. Hon mejlade till mig och skrev så här:

Hej Jonas och tack för senast.

Jag har mått riktigt bra sedan jag var hos dig i fredags och jag har kommit på

mig själv flera gånger av att jag ”mölar”. Inte så mycket av vad människor
runt omkring mig tycker om mig, utan vad jag ska svara dem om det blir ex
 en diskussion. Hur löjligt som helst eftersom det inte går att förbereda sig på.

”Kontrollera dina ångesttankar”

En annan klient som jag hade arbetade som finansmäklare. Hon var lite elak, men väldigt rolig. En dag sa hon: – ”Mina tankar verkar ju helt sjuka! Berättar jag om dem för dig så låser du in mig”.

Efter hennes berättelse, reste jag mig demonstrativt upp och låste dörren till rummet. ”Du är redan inlåst. Allt som fattas nu är en krama-mig-själv-pyjamas”. Varefter vi båda skrattade. Vem har sagt att terapi måste vara tråkigt och smärtsamt? När jag släppte ut henne i slutet av terapin fick hon i läxa att skriva ner sina tankar, vilket är en viktig pusselbit i att förstå hur ångesten aktiveras och får sin näring.

Genom att hon skrev ner sina tankar på ett papper, medförde det något mycket intressant neurologiskt sätt. När du placerar tankarna utanför dig själv, betraktar du omedvetet dig själv utifrån. Vad som då nästan alltid inträffar, är att tankarna inte framstår som realistiska eller proportionella till situationen. Tankar som verkade helt logiska när du tänkte dem, blir nästan fåniga när du skriver ner dem.

Många klienter som jag har arbetat med uppger att de har fått en känsla av kontroll över tankarna genom att skriva ner dem. Det kan till och med vara så att en del tankar verkar näst intill löjliga, men det hör du inte när den lilla rösten i huvudet maler på. När du skriver ner dem, leder det nästan alltid till en förändring till det bättre.

”Ångesten äter upp mig”

På comunicera pratar vi om vikten av att hålla isär beteende och identitet. För att hantera ångesten kan det dock vara bra om du gör ett undantag. Vi tänker oss att du har blivit förolämpad av en klasskamrat på Komvux där du läser. Detta i sin tur gör att du börjar grubbla och få lite ångest. Istället för att se det som en enskild händelse, väljer du att personifiera suget med din elaka kamrat. Genom att personifierar ångesten som en elak kamrat, kan du få en motståndare som du kan vinna över.  Varför ska den skitstöveln ”ångesten” få vinna över dig?

”Var inte ett offer”

Om du vid upprepade tillfällen försökt på olika sätt men misslyckats med att gå ner i vikt, är det inte konstigt att du kan känna att du inte kan hantera problemet. Det är i dessa situationer som offret i dig föds. Detta mönster ger dig rollen som ett hjälplöst offer i ett fientligt universum. I samma ögonblick som du gör dig till offer, börjar du faktiskt betrakta hela världen ur det perspektivet. Genom att inta rollen som offer, binder vi massvis med energi. Ett sådant sätt att se på det kan ta livet av dig. Om du fortsätter att brottas med universum, kommer du att förlora dig själv snabbt. Den enda effektiva handlingen är att inse att du måste återta kontrollen. Du väljer att se dig själv som offer och lägger skulden på din dåliga uppväxt, föräldrar, lärare eller vad som kan bli föremål för din projicering.

När du tar ditt ansvar, innebär det att du slutar vara offer och inser att du själv har ansvaret för den uppkomna situationen. Ett utmärkande drag hos människor som betraktar sig som offer är att de undviker att ta på sig ansvar. Den misshandlade femåringen skapar inte en pappa som super sig full och får inte pappan att utföra misshandeln. Men senare i livet måste detta barn absolut sluta upp med att använda sig av händelser i det förflutna som ursäkt för att slippa ta ansvar för sitt nuvarande liv. Vi måste ta vårt ansvar nu och inte låta oss fångas av frågan om vi hade något ansvar tidigare. Jag säger inte att det är lätt, men det är den enda vägen om du vill lyckas. En olycklig tendens hos offret är att det söker förbund med andra offer. Ett nätverk skapas, där varje medlem stödjer de andra i att få vara offer. De bildar små offerklubbar och slår sig samman i sin hjälplöshet inför världen. När man föreslår dem något säger de: ”Det har jag redan provat, men det funkade inte.”

 

”Mindfull Awareness för hjälp mot panikångest”

Från den buddhistiska filosofin hämtar vi en teknik som kallas Mindfull Awareness. Detta är något som Depak Chopra talar mycket om. Det innebär att du medvetandegör dina tankar utan att tillåta att de hänger kvar. Istället för att låta tankarna spinna iväg med dig genom att du analyserar,  noterar du att suget finns där och låter det flyta förbi. Det kan ta lite tid att öva upp den här tekniken. Meditation och Chi gong kan vara bra inkörsportar till att bli bekväm med den.

”Övning mot panikångest”

Om ångesten kommer, sätt dig bekvämt i en fåtölj och slut ögonen. Gå in i kroppen och känn var ångesten sitter. När du har hittat platsen som ångesten ger sig till känna på, föreställ dig att du har en ballong framför dig som du blåser ut suget i. För varje andetag du tar och som du andas ut, blåser du in ångesten i den fantiserade ballongen. När du har tagit sju andetag är ballongen full. Föreställ dig att den röda ballongen svävar upp mot den blå himlen. Detta kan hjälpa dig att slappna av och minska stressen inombords och i sin tur hjälpa dig att hantera ångesten.

Här kan du testa din relation

Jonas Gåde

 (c) Materialet är copyrightskyddat