Kategoriarkiv: Beteenden

Hur bygger man upp tillit och förtroende i en relation?

d3eb4-fyller_du_pc3a5_din_partner_jonas_gade

Tillit ett grundfundament i er relation

När man talar om tillit brukar man ofta relatera till frågor kring otrohet, men låt oss släppa det för ögonblicket. Tillit är något som de flesta relationer kämpar med av många olika orsaker. Vad betyder tillit? Att lita på någon innebär att du tror att de är pålitliga. Det innebär att du har förtroende för dem och du känner dig trygg med din partner både fysiskt och emotionellt. Tillit är något som båda i relationen måste arbeta på. Det kan vara svårt att kräva eller bevisa förtroende utan handlar mer om att man gör ett val att lita på sin partner.

Att bygga upp tilliten i ett förhållande tar tid och sker gradvis. Hur vet man om man kan lita på någon? Det är inte helt lätt att svara på, det kan vara en svår fråga att svara på särskilt i början av ett förhållande men dina egna känslor och hur din partner beter sig över tiden kan vara en viktig faktor när du bygger upp tilliten. I ett hälsosamt förhållande är det viktigt att båda parter litar på varandra och kan vara betrodda och sårbara. Förtroende kan inte byggas om bara en partner är villig att göra det och den andra inte är det. Att bygga förtroende kräver ömsesidigt engagemang.

Fråga dig själv:

Är min partner där för mig (är jag där för hen)?
(Jag pratar inte bara om att vara där fysiskt utan också emotionellt.)
Lyssnar din partner på dig och stöttar dig?
Är din partner mottaglig för dina problem, oro och rädslor?
Visar hen medkänsla och bryr sig om dig?

En person som är pålitlig har inga problem att bry sig om andra. En partner som vet bäst vad som är rätt hela tiden eller vet bättre än vad du känner visar inte att de litar på dig. Det är också viktigt att komma ihåg att i ett hälsosamt förhållande kan du lita på att oavsett vad som kommer upp så kommer din partner inte att reagera på ett negativt sätt som hotar din säkerhet eller skadar dig.

Varje person i ett förhållande visar sin trovärdighet genom att vara kongrugent med sina handlingar. Enkla saker kan vara att hålla överenskomna tider. Att hålla privat information mellan er privat och alltid respektera gränser. Över tiden kan du se om orden överensstämmer med handlingarna.

Ett annat sätt en person visar att de är trovärdiga är när deras ord och beteende matchar. Du har nog hört frasen, ”Mycket prat liten verkstad”. Det betyder allmänt att någons ord och handlingar inte riktigt går ihop. De säger en sak och gör en annan. Till exempel, om någon säger att de älskar dig, men samtidigt är elak och våldsam så matchar inte deras ord deras handlingar. När du älskar någon, missbrukar du inte dom.

I en del relationer kan den ena parten övervaka den andre, fråga var den andra partnern är eller gör eller försöker kontrollera hur deras partner spenderar sin tid. Dessa beteenden är inte hälsosamma eller tecken på brist på tillit. Du skall kunna lita på någon oavsett om de ligger bredvid dig eller är långt borta. När det finns förtroende, känner en person inte ett behov av att övervaka eller kontrollera sin partner.

Då behöver inte deras partner ”bevisa” sin kärlek och trohet”. Det är brist på förtroende om dessa beteenden känns nödvändiga. Om du litar på någon, litar du på dem oavsett vem de spenderar tid med eller vart de går. Du litar på att även om någon annan ville skada ditt förhållande skulle din partner inte låta det hända. Det är värt att notera att kunna lita på dig själv är en viktig komponent för att kunna lita på andra. Att bli skadad av någon i det förflutna kan ha påverkat din förmåga att lita på dig själv och dina egna instinkter.

Här kan du testa din relation: www.lovetestnow.com

Annonser

Jonas Gåde: Äger ni problemet?

Young couple in love outdoors

Skrivit om detta tidigare, vill ni läsa mer kan ni längst ner klicka er runt i de olika delarna av relationskolan.

Ingen modell i världen kan hjälpa dig och din partner att få ordning på relationen. Ni måste gemensamt ta ett beslut och inse att det är ni tillsammans som ”äger” problemet. Jag upplevde att Peter och Helena kom till mig för att ”få rätt”. Det var viktigare för dem att ha rätt i sak, än att tillsammans komma fram till hur de skulle få förhållandet på fötter igen. Helena och Peter började genast strida om vem som hade rätt, ungefär som om jag var en domare.

Helena: Tycker du det är rätt att han gör så?

Jonas: Vi är inte i Tingsrätten nu. Det handlar inte om att ha rätt eller fel, utan det handlar om att få ordning på er relation. Om ni inte har förstått det så är det ingen idé att ni går här. Det är bara slöseri med tid och pengar. Om inte ni båda känner att ni vill arbeta för relationen, är det bättre att vi avbryter terapin här och ni behöver inte betala. Er relation har redan fått betala ett alltför högt pris.

Båda satt knäpptysta.

Om du och din partner vägrar att äga problemet, kommer ni inte att kunna lösa det. Så fort ni har accepterat att problemet finns, att det är ni som är ansvariga och att ni står på samma sida, blir det mycket svårare att inte göra något åt det. Att komma till insikt om varför ni har hamnat i den situation som ni befinner er i är naturligtvis en bra start, men det som räknas är att ni gör någonting åt det. Låt mig förklara vad jag menar med att ”stå på samma sida”.

Ni behöver inte hålla med varandra, men ni måste lämna perspektivet vad som är bäst för den ena eller den andra. Enkelt uttryckt: jag vill det bästa för oss och jag tror att detta alternativ är det bästa för oss två. Båda måste vara överens och respektera varandras åsikter. Ni kan argumentera, ni kan vara oense och ni kan till och med ha olika politiska åsikter, men när det gäller integriteten i er relation så står ni alltid på samma sida.

Om ni vill lyckas, måste ni vara ärliga med var i er relation ni befinner er idag och vart ni vill komma. Om relationen är kass, måste ni erkänna det. Det är ingen idé att förneka fakta.
Ni har resurserna och kunskaperna som krävs för att göra de förändringar ni vill göra och jag kommer att förse er med de verktyg ni behöver.

Til syvende og sidst kommer era framgångar att stå i direkt proportion till vilken förmåga ni har att på ett ärligt sätt inse att ansvaret är ert tillsammans. Först då kan slutresultat bli större än vad någon av er kan åstadkomma var och en för sig. I det ögonblick som du lutar dig tillbaka och gratulerar dig själv för att du tror att du och din partner har fångat kärleken – ja, då har ni precis förlorat den. Du och din partner är ansvariga för er relation i varje ögonblick.

Efter sessionen kunde jag verkligen förstå Ray LaMottas ord. Matchen mot de här problemen som Helena och Peter hade skulle dra mer energi än alla andra relationer tillsammans.

Vill du testa din relation? Gå då in på http://www.lovetestnow.com

Jonas Gåde

(c) Materialet är copyrightskyddat

Del 1

Del 3

Del 4

Del 5

Del 6

Del 7

Del 8

Ring Jonas Kostnadsfritt i 10 min och fråga vad du vill om terapi.

Semesterstbråk i relationer

Vi har alla bilden av den perfekta semestern, visserligen med variationer. Den ena partnern kanske drömmer om en utlandsresa med bara familjen, kanske vara ute på landet utan besök av familjen och vänner. Den andra partnern kanske helst av allt just vill ha semestern fylld med besök från nära och kära. En stor anledning till att problem dyker upp till semestern, med samma intensitet som vid jul, är att vi har stora förväntningar. Det är ingen myt att vi grälar mer under semestern. En av anledningarna kan vara att vi har mer tid för oss själva, precis som under julen.
Plötslig ska vi umgås 24 timmar om dygnet, vilket kan ställa till problem. De flesta gräl uppstår på grund av att vi har olika förväntningar. Ett enkelt recept för att undvika konflikter under semestern är att du och din partner sätter er ner och låter var och en berätta om sina förväntningar. På så sätt kan man få en realistisk bild av vad man faktiskt kan förvänta sig. Nästa steg är att försöka jämka samman så att alla blir så nöjda som möjligt.
Tänk på att det är omöjligt för din partner att uppfylla dina önskningar om du inte berättar vad du vill ha. Saken blir inte enklare av att vi också har en släkt som har synpunkter. Det blir många viljor som ska samsas. Flera familjer är idag splittrade och det är många som ska ha åsikter om var man ska fira semestern. Släkten har synpunkter. Dessutom har exfruar och exmän massvis med bestämda åsikter om var barnen ska spendera sommaren. Semestern kopplas ofta ihop med ett ökat alkoholintag och som ett brev på posten kommer gamla oförrätter upp, sådana som man i normala fall kanske inte skulle ha tagit upp.

Ha en skön sommar

Källa http://www.terapisnack.se

http://www.lovetestnow.com
http://www.psykologitest.se
http://www.comunicera.se
http://www.relationslabbet.com

(c) Materialet är copyrightskyddat

Ring Jonas Kostnadsfritt i 10 min och fråga vad du vill om terapi.

Hur kan jag lära mig att förstå känslor och känslomänniskor

konsten_att_forsta_kanslor_och_kanslomanniskor”Jag förstår mig inte på min partner, kille, tjej”

Känslor kan många gånger vara svåra att förstå, samt vad som egentligen ligger bakom dem. Ibland finns det underliggande intentioner som vi använder oss av som kan leda till både missförstånd och självförsvar. En annan fara med denna förskjutning är att vi riskerar att missa den riktiga känslan som gömmer sig bakom den känslan vi ger uttryck för. Det finns flera olika sätt som vi kan maskera våra känslor på.

Vi ”översätter” våra känslor till:

Bedömningar: ”Om du var en bra vän så skulle du finnas där för mig”.

Spekulationer: ”Varför försökte du såra mig?”

Karaktärisering: ”Du är bara så hänsynslös.”

Problemlösning: ”Svaret är att du ska ringa mig oftare.”

”Min partner, kille, tjej nedvärderar och kränker mig”

I ett typiskt samtal (mellan ett par) skulle följande fras kunna dyka upp: ”Du är så självupptagen. Du är fruktansvärt egoistisk.” Båda dessa formuleringar är värderingar om din partner. Ingen av dem är ett påstående som berättar vad du känner. Genom att lära dig att observera dig själv, kan du fokusera mer på dina egna känslor och istället säga: ”Jag antar att jag känner mig sårad. Jag känner mig förvirrad över vänskapen vi har. Jag känner mig besviken och arg för att du har kunnat behandlat mig på det här sättet.”

”Min kille,tjej, partner skyller alltid allting på mig”

Skillnaderna mellan bedömningar om andra och påståenden om våra egna känslor är ibland svåra att se. Det är lätt att uppfatta bedömningar som känslor när vi ger uttryck för dem. De drivs av ilska och frustration eller av att vi är sårade. Personen som tar emot dem förstår mycket väl att du känner någonting, men förmodligen inte vad. Personen du tilltalar är inte säker på vad det är för känsla som du vill uttrycka, men tråkigare är att han/hon fokuserar mer på det faktum att du bedömer, spekulerar eller beskyller, vilket är naturligt. Att utforska vilka känslor som döljer sig under arga spekulationer och bedömningar är ett effektivt sätt för att ta med känslorna in i en konversation.

Använd ditt eget skuldbeläggande som en ingång till att förstå dig själv bättre.

Jag uppmuntrar klienter i terapin till att prata om sina känslor, istället för att beskylla den andre. Detta känns ofta ovant och obekant. Vad som är otillfredsställande är inte att ge uttryck för en känsla, utan behovet av att placera skulden någonstans. Längtan efter att beskylla den andre ligger djupt rotad i oss. Skulden är en viktig ledtråd som visar att vi bär på känslor som vi inte uttrycker.

Dina känslor är inte dagens sanning:

När jag hjälper klienter att kommunicera har jag två regler för att uttrycka känslor. Jag börjar med att förklara regel nummer två: Försök inte att få in allt du känner när du ska prata med din partner. Många känslomänniskor tycker inte om den här regeln, men ibland är det bättre att hålla känslan inombords för att undvika att såra den andre. Detta leder oss tillbaka till regel nummer ett: Innan du säger vad du känner, förhandla och känn efter vad det egentligen är du känner. Inse att alla känslohandlingar får konsekvenser (positiva eller negativa). Vi tror många gånger att det vi känner för stunden kommer att vara för evigt, men våra känslor är inte statiska. Vi baserar våra känslor på våra tolknigar och dessa är alltid förhandlingsbara om vi stannar upp. När vi ser världen på nya sätt, skiftar våra känslor automatiskt. Innan du delar med dig av dina känslor är det viktigt att du förhandlar – med dig själv. Då ger du uttryck för dina sanna behov, inte bara känslostormar.

Du kan testa din relation på Lovetestnow

Här finner du fortsättning på denna blogg: Jag klarar inte av hans eller hennes känslor

Jonas Gåde

Materialet är (c) Materialet är copyrightskyddat

Ring Jonas gratis i 10 min och fråga vad du vill om terapi och relationer: 0708-111161

Vi har problem i familjen

 

Family ConceptHur kan man utveckla och förbättra sin familje situation

Det är inte helt lätt att skapa en välfungerande familj. Det finns massvis av problem som kan dyka upp. I detta blogginlägg vill jag ta upp lite om relationen mellan föräldrarna som kan skapa problem för hela familjen. Några saker som kan vara bra att tänka på är hur familjen organiserar sig i det stora hela. När jag arbetar med familjer, letar jag efter strukturen; hur öppna eller slutna agendor binder och reglerar hur familjemedlemmarna relaterar till varandra.

Familjen kan organisera sig med tre parametrar:

Balans

Harmoni

Ledarskap

”Min partner, kille, tjej är dominant”

Balans: Beskriver föräldrarnas inbördes fördelning av tillgångar, resurser och nivåer av ansvar. Bryr sig föräldrarna om varandra, känner sig båda sig värdefulla i det större familjesystemet. När systemet är i obalans genom att en part, till exempel mamman, har för mycket ansvar i förhållande till resurserna eller att pappan har för mycket inflytande samt styr för mycket över ekonomin, blir det problem. Om en större obalans pågår under en längre tid, kan familjen utveckla ohälsosamma bindningar som verkar både på en medveten och en omedveten nivå.

Jag upplever att ett familjesystem är välbalanserat när en medlem eller ett subsystem har tillräckligt med inflytande, resurser och ansvar för sina behov och dess nivå i systemet. Det är inte rimligt att kräva av en sjuåring att han ska tvätta själv för att få ha rena kläder. Min huvudregel är att personer på samma nivå i ett systemet bör ha samma influenser, tillgångar och ansvar. Här kan en del undantag dyka upp i samband med kulturella skillnader, men min uppfattning är att ha en viss förståelse för kulturella seder. Det betyder dock inte att det är rätt ändå, även om sedvänjorna i landet är sådana. Barnarbete i Indien är ingen stor sak för indierna, men för oss utomstående är det upprörande att se femåringar bära tegelstenar på en arbetsplats.

”Min partner, kille, tjej vill inte prata om känslor”

Harmoni: Beskriver till vilken grad föräldrarna kan samarbeta och till vilken grad de är villiga att försaka sina egna individuella intressen till förmån för familjens högre syfte. Om det finns ett högt PSO (Positive Sentiment Override) är föräldrarna bra på att tänka på den andra parten, det vill säga att gå över i den andres skor som är aktuella på denna nivån. Förmågan att ta med känslorna är viktigt i en relation. Vi tror lite naivt att om vi låter bli att prata känslor, kommer allt att lösa sig.

Problemet är att vare sig ni uttrycker känslorna eller inte, finns de kvar i relationen och kommer förr eller senare att komma ut på ett eller annat sätt. Risken är då att de läcker ut i en annan skepnad och på ett mindre konstruktivt sätt. Att utelämna känslor har ofta ett högt pris. Risken är också stor att när vi delar med oss av våra känslor så kan vi bli sårade eller att vår partner tycker att vi skadar relationen. När föräldrarna är öppna med att visa känslor, lär barnen sig samtidigt att stå upp för sina egna behov.

”Min partner, tjej, kille är konflikträdd”

Ledarskap: För att kunna skapa balans och harmoni, måste familjen också ha ett bra ledarskap. Ledarskapet beskriver hur väl föräldrarna eller personen som leder är en bra förebild, men också hur väl personen löser konflikter, förmedlar, resurser, tar ansvar, sätter gränser, försvarar regler,  disciplin och uppmuntrar till personlig utveckling. Finns det barn, ska ledaren representera alla medlemmar och hela systemets intressen gentemot andra system. När det inte finns ett bra ledarskap, kommer familjen eller relationen lätt ur balans och harmoni. På samma sätt kan problem med obalans och brist på harmoni förhindra ett effektivt ledarskap.

Du kan testa din relation på Lovetestnow

Jonas Gåde

Materialet är (c) Materialet är copyrightskyddat

Ring Jonas gratis i 10 min och fråga vad du vill om terapi och relationer: 0708-111161

Min partner beter sig som ett barn.

 

primitiva_och_sekundara_forsvarJag fick en fråga på min blogg om varför vuxna ibland kan bete sig som barn. Det finns naturligtvis en del olika orsaker till detta.

Regression

I en del fall kan det handla om ett försvar som kallas regression. Regression är en ganska vanlig och okomplicerad försvarsmekanism som är välbekant för de flesta föräldrar. När ett barn exempelvis inte får tillräckligt med uppmärksamhet vid trötthet kan den göra sig hjälplös, falla tillbaka och bete sig som ett liten bebis. Om din partner har för vana att agera som ett barn kan din partner ha fastnat i regressionsfällan.

När en person blir stressad är det inte ovanligt att de hamnar i den tidsåldern då något trauma skedde. Jag vet inte hur många gånger jag i terapirummet har noterat att gråten som kommer från klienten låter som ett barns. Klienten är sällan medveten om detta.

För att kunna räknas som försvarsmekanism måste processen vara omedveten. En kvinna som omedvetet beter sig flickaktigt eller fogligt varje gång hon känner sig underlägsen eller mannen som står och stampar i golvet som en trilsk sexåring när han inte får gå ut och ta en öl är exempel på regressioner.

Det handlar inte om regression om din partner ber om en extra kram eller behöver extra omsorg för att han eller hon är sjuk.

Primitiva och sekundära försvar

Det som vi allmänt kallar för försvar har många positiva funktioner. I första hand handlar det om en sund, kreativ anpassning till omvärldens påfrestningar. Det kan fortsätta att fungera under hela livet. Många gånger aktiveras det för att skydda självet mot hot. Om din partner agerar barnsligt kan det vara ett omedvetet sätt att undvika eller kontrollera en stark och obehaglig känsla. Det är vanligtvis ångest eller någon annan överväldigande, stark känsla som förflyttar personen till barndomen.

Om din partner använder sig av regression som huvudstrategi för att hantera livets utmaningar och svårigheter kan han eller hon karaktäriseras som en infantil personlighet. Detta minskar visserligen med åldern, men försvinner aldrig helt.

Det kan handla om ett försvar om din partner reagerar med att bli sjuk så snart livet ställer lite krav.

Om personen i fråga inte gör något åt behovet av att regrediera, t.ex genom terapi, kommer det att finnas kvar.

 

Har Facebook och din partners smartphone tagit över ert sexliv?

beroende_av_facebook

”Facebook skadar relationer”

Är du eller din partner en av alla dem som alltid är upptagen på sociala nätverk som Facebook, surfplatta eller smartphone. Jag tror att vi alla kan bli lite trötta på Facebook. Kanske blir det för mycket av det goda. På samma sätt som våra smartphones och Facebook kan göra det lättare för oss att kommunicera, kan det också orsaka verkliga problem i relationen. Vill du göra ett kärlekstest?, testa din relation här. Flera forskningsrapporter stödjer denna teori eftersom det finns en risk att personen som ständigt är uppkopplad tappar intresset för närhet, kommunikation och sex. Vett och etikett med mobilen

I en studie från University of Canterbury i Nya Zeeland bad forskarna en grupp att rangordna en lista med 20 aktiviteter från de roligaste till de minst spännande. Sex toppade listen. Att tumla runt mellan lakanen kom före att dricka alkohol, lyssna på musik, umgås och att shoppa. Nu kommer något intressant. Facebook fanns inte ens med på listan bland de topprankade aktiviteterna. Facebook kom långt ner precis efter ”att återhämta sig från en sjukdom”, rankat som mindre roligt än att studera eller arbeta. Även om det inte framgår i rapporten tror jag att Facebook och våra smartphones är så integrerade i våra liv att vi inte tänker på det. Det är som att andas; vi tänker inte på det utan vi gör det automatiskt. Det är därför dem ligger så långt ner på listan. För några veckor sedan kom en studie ut som säger att Facebook är lika lockande som cigaretter och sex. Det är ganska galet, med tanke på att cigaretter är extremt beroendeframkallande.

”Min partner är beroende av sin smartphone”

Om du eller din partner är så uppslukade av era smartphones att ni inte uppmärksammar varandra är det oförskämt. Tänk på att när du svarar på ett sms eller uppdaterar din Facebook-status istället för att ge din partner uppmärksamhet sänder du på ett omedvetet plan ut ett budskap att din partner är ointressant, men personen i andra änden på internet är spännande. Messar din tjej hela tiden?

Mitt förslag är att fortsätt gärna att vara uppkopplad, men gör ditt sovrum till en teknik-fri zon. Ladda din mobiltelefon på köksbänken och lämna din surfplatta på laddning i vardagsrummet. Ägna dig åt det du ska göra i sovrummet; sova eller ha sex.

Vad är din åsikt om Facebook och din smartphone? Dela gärna med dig av dina synpunkter.

Jonas Gåde

Materialet är (c) Materialet är copyrightskyddat

Läs också 4 vanliga sexproblem

Ring Jonas gratis i 10 min och fråga vad du vill om terapi och relationer: 0708-111161