Kategoriarkiv: depression

Jonas Gåde Comunicera: hur vet man att relation, förhållandet har problem?

”Jag mår inte bra i min relation”

Du kanske undrar varför jag vill ägna en artikel åt svårigheterna och problemen i en relation? Min tanke är att om du aldrig har upplevt hur en relation krackelerar, kommer du heller inte att upptäcka de signaler som finns där långt innan. Jag tycker att det är bättre att
du lär dig av mina och andras misstag än av dina egna. Efter att ha lyssnat på ett par och hur de kommunicerar med varandra kan jag många gånger förutse hur nära en separation paret är. I
de flesta avancerade system har man olika former av inbyggda varningssystem. Jag tycker att alla relationer skulle ha ett liknande varningssystem som hjälper parterna att navigera rätt när relationen är ute på djupt vatten. Nedan finner du några saker som kan berätta för er om relationen har problem. Relationsproffset Lovetestnow testa hur din relation mår

”Vi respekterar inte längre varandra”

Om du och din partner har sårat och kränkt varandra rejält i vardagen under det senaste halvåret, samt att kritik och kränkningar hör till vardagen, är er relation ute på djupt vatten. Detta äventyrar relationen genom att kränkningar innehåller både förakt och brist på respekt. Att bli kallad ”psykfall”, ”idiot”, ”dum i huvudet” eller något liknande är en signal på att relationen mår dåligt. Er relation är i fara om dessa kränkningar fortsätter under en lång tid. Detta är allvarligt och leder oftast till en separation i slutändan.

”Jag har negativa tankar om relation”

Har du återkommande negativa tankar om din relation, alternativt om din partner? När negativa tankar har fått fäste är det inte ovanligt att de ökar med tiden. Ju tidigare du tar tag i detta, ju lättare blir det att reda ut problemen. Det kan också bero på att du är en utpräglad känslomänniska som ibland tillåter dina negativa känslor att ta överhand. Oavsett vilket av dessa alternativ det handlar om så är det något du behöver ta tag i. Min erfarenhet är att det är vanligare att kvinnor har dessa negativa tankar om relationen. Intentionen kan vara att
förbättra den.

”Vi har inget sexliv längre”

Detta kan vara ett allvarligt problem. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att relationer går upp och ner och att sexlivet också går i vågor. Om det däremot är så att din partner inte är lyhörd för dina behov eller kräver att ni är intima på ett sätt som du finner motbjudande är det
allvarligare. För kvinnor handlar det sexuella ointresset många gånger
om andra saker, som brist på uppmärksamhet, uppskattning eller respekt.
Det är viktigt att komma ihåg att i de flesta relationer fyller det
sexuella mötet en funktion som skapar både närhet, intimitet och
trygghet.
Saknas det sexuella mötet blir relationen mer som en relation mellan två kamrater.
Du har satsat allt, men inget tycks hjälpa. Om du upplever att du har satsat mycket på att er relation ska bli bra men inget tycks hjälpa så kan det vara en indikation på att din partner inte
äger problemet. Om din partner inte äger problemet och inte är villig att ”betala priset” för att göra en förändring, kan du befinna dig väldigt nära en brytpunkt där du ger upp.

”Min partner ser bara mina fel”

Har det under det senaste halvåret skett en förändring där din partner bara ser allt som du gör som fel och inte uppmärksammar det som är bra? Jag vet av erfarenhet från terapirummet att det kan vara en varningssignal på att relationen inte mår bra. När din partner bara ser felen handlar det ofta om andra problem som inte har kommit upp till ytan. Testa om din partner är psykopat eller narcissist

”Jag och min partner pratar aldrig framtid”

När jag arbetar med deprimerade klienter är ett av de starkaste kriterierna för att känna sig deprimerad att man saknar framtidstro. På samma sätt kan en relation bli deprimerad. Det är viktigt för relationen att du och din partner planerar saker inför framtiden. Om det saknas framtidstro och gemensamma planer kan det vara ett tecken på att relationen inte mår
bra. Planer inför framtiden kan handla om att flytta till en gemensam lägenhet eller ett hus, åka på en längre resa eller skaffa barn. Det spelar ingen roll vad det är, bara det finns någon form av rörelse framåt.
Om din partner inte är intresserad så finns det två huvudförklaringar till detta:  
1. Din partner lever väldigt mycket här och nu och har svårt att planera inför framtiden. Då är detta ett personlighetsdrag.
2. Din partner är inte tillräckligt säker i er relation angående vart ni befinner er. Han/hon tycker det är obekvämt att planera inför framtiden för att han/hon inte vet hur det kommer att kännas om några månader.  
Det sista alternativet är naturligtvis allvarligare än det första. En relation som är etablerad bör ha ett visst mått utav framtidstro, det vill säga gemensamma förhoppningar och förväntningar. Det behöver inte vara stora planer, men lite rörelse framåt gör gott för tryggheten
och framtidstron.
Jonas Gåde
(c) Materialet är copyrightskyddat

Ring Jonas Kostnadsfritt i 10 min och fråga vad du vill om terapi 0708-111161

 

 
Annonser

Jonas Gåde Comunicera: Hur botar man tonårsdepressioner

”Min dotter eller son är deprimerad”

Igår skrev jag om depression hos tonåringar. Idag tar jag upp hur man botar den.

”Behandling av Tonårsdepressioner” 

Om din tonåring är deprimerad är det viktigt att han/hon får snabb och professionell hjälp. Om depressionen lämnas obehandlad kan den i värsta fall förvärras till den grad att den blir livshotande. Om en deprimerad tonåring vägrar behandling kan det vara nödvändigt att kontakta BUP.
Några av de vanligaste och effektivaste sätten att behandla depression hos tonåringar är:

”Behandling tonårs depression – Psykoterapi”

Psykoterapi, speciellt kognitiv och lösningsfokuserad terapi, hjälper tonåringar. Tillsammans med terapeuten kan de undersöka händelser och känslor som är smärtsamma eller bekymrar dem. Psykoterapin lär dem hur de ska hantera jobbiga känslor och händelser.

”Behandling tonårs depression – Interpersonell terapi”

Interpersonal Therapy IPT är en amerikansk form av terapi som inte är så vanlig i Sverige. Den tar fasta på att en del av depressionen har med relationen till andra att göra. Arbetet tillsammans med terapeuten går ut på att tillsammans med klienten försöka hitta och förstå på vilket sätt man har fastnat, samt från vem eller vilka man kämpar att försöka frigöra sig från. Interpersonell terapi fokuserar på hur man utvecklar hälsosammare relationer i hemmet och i skolan. Depressionstest

”Behandling – av depression med läkemedel” 

Det finns naturligtvis fall där läkemedel kan vara att föredra, exempelvis om personen i fråga är riktigt tungt deprimerad. I de flesta fall tycker jag att terapi är att föredra för att se om man kan byta tankemönstret utan hjälp av medicin. Att ordinera medicin utan terapi är aldrig en bra lösning. Det finns olika typer av antidepressiv medicin tillgängliga. Ny forskning visar att ungdomar med depression kan svara mer positivt på SSRI än tricykliska antidepressiva. Det kan ta ett par veckor för medicinen att börja fungera.
Här kan du läsa om vad som kan ligga bakom en tonårsdepression
Jonas Gåde
(c) Materialet är copyrightskyddat
Ring Jonas Kostnadsfritt i 10 min och fråga vad du vill om terapi 0708-111161

 

Jonas Gåde Comunicera: Hur vet man att sin tonåring är deprimerad?

”Min dotter eller son är deprimerad”

Det är inte ovanligt att unga människor får uppleva ”the blues” eller känna sig deppiga. Ungdomsåren är många gånger en tid som naturligt utmanar oss fysiskt, känslomässigt, psykologiskt och som leder till sociala förändringar. Det kan vara värt att notera att unga tjejer drabbas oftare av depression.

Det kan vara svårt att upptäcka när tonåringar lider av depression. Kombinationen av hormoner och att söka sin egen identitet gör att det bli svårt att avgöra vad som är vad. Problem uppstår när en tonåring känner sig hjälplös och hopplös en stor del av tiden.

”Tecken på ungdomsdepression”

Om din tonåring uppvisar något av följande tecken under mer än två till tre veckor, kan han/hon vara deprimerad.

·        Förändring i skolprestationen.

·        Förändring av matvanor; låg aptit eller äter mycket mer.

·        Ihållande känslor av ledsamhet.

·        Låg självkänsla och skuldkänslor.

·        Social isolering, dålig kommunikation.

·        Överdriven skuld eller ångest.

·        Destruktivt och / eller trotsiga beteende.

·        Oförmåga att koncentrera sig.

·        Tron att livet inte är värt att leva.

·        Förändring i sömnmönster.

·        Irriterad eller arg lätt.

·        Fysisk värk och smärta i armar, axlar och leder .

·        Har förlorat mycket energi, klagar över trötthet hela tiden.

·        Snack om död eller självmord – detta bör alltid tas på allvar.


”Orsaker till tonårs Depression”


De exakta orsakerna till depression är inte kända. Omfattande forskning om vuxna med depression pekar generellt på både biologiska och psykosociala faktorer. Några av dem är:


”Tonårsdepression kan ha genetiska faktorer”

Det är fortfarande inte helt kartlagt hur förhållandet mellan förälder och tonåring ger depression; är det kopplat till genetiska faktorer, eller skapar deprimerade föräldrar en miljö som ökar risken för depression hos sina barn. Generellt sett kan man säga att när det finns en genetisk historik med depressioner inom familjen, ökar risken för att andra familjemedlemmar ska utveckla sjukdomen. Här kan du testa om din son eller dotter är deprimerad

 

”Tonårsdepression på grund av biologiska faktorer”

Några av de viktigaste symptomen på depression är förändringar i aptit och sömnmönster. Dessa funktioner styrs av hypothalamus. Hittills har inte så mycket forskning gjorts på detta område hos tonåringar. Förändringar som rör signalsubstanser kan också vara en orsak till depression. Brist på någon signalsubstans kan vara en faktor. Detta gäller främst signalsubstanserna serotonin, dopamin och noradrenalin. Samspelet mellan signalsubstanserna kan också vara en orsak.

”Hur skiljer sig depression mellan killar och tjejer”?

Tonårsdepression på grund av könsskillnader – En annan orsak till depression hos unga flickor är att de är mer socialt orienterade. De är mer beroende av positiva, sociala relationer och blir därför mer utsatta för förluster på det sociala planet än vad killar blir.

”Kan vår son drabbas av depression pga trauma”?

Tonårsdepression på grund av svåra livssituationer – Starka händelser som till exempel när någon går bort, skilsmässa, äktenskapliga konflikter, konkurs, självmord inom familjen, trafikolyckor med traumatisk utgång och att flytta från orten där man bor kan utlösa en depression. Det kan också vara kränkningar som skett tidigare, men som kommer upp senare i livet. 

”Vår son är väldigt pessimistisk och tänker negativt”

Tonårsdepression kan utvecklas av kognitiva faktorer – Ungdomar med dålig självkänsla, pessimistisk grundsyn och som ständigt oroar sig överdrivet mycket eller har ett alltför stort kontrollbehov, har en större benägenhet att utveckla en depression. Har man hela tiden en negativ inställning till det mesta som rör tillvaron och det som händer, är det också risk för att man efter hand utvecklar ett depressivt tänkande och en depression.Hur botar man en tonårsdepression?

Jonas Gåde
 
(c) Materialet är copyrightskyddat
 
 
Ring Jonas Kostnadsfritt i 10 min och fråga vad du vill om terapi 0708-111161

Jonas Gåde, Comunicera: Sjävkänsloskola Del 1

 

”Tips och fakta om självkänsla”

Tack till alla er som delar min blogg. Några av er har mejlat mig och vill veta mer om självkänsla. Därför har jag gjort en liten självkänsloskola. 

”Bra och dålig självkänsla”

Här kan du testa din självkänsla

Du är inte ensam. Jag skulle gissa på att nära hälften av Sveriges befolkning kan känna att självkänslan sviktar emellanåt. Dålig självkänsla kan drabba alla. Det spelar ingen roll om du är framgångsrik, kändis eller känner dig helt vanlig. Faktum är att det finns massor av människor som kan åstadkomma de mest fantastiska saker, men som ändå inte litar på sin egen förmåga. Tänk på prinsessan Diana, Marilyn Monroe eller David Bowie, så förstår du. Alla dem har lidit av dålig självkänsla. Det finns massor av kända människor som har åstadkommit fantastiska saker, men som lider av dålig självkänsla. Vi finner kända skådespelare, komiker och sångare som kan lysa upp på scen och verka hur självsäkra som helst, men när de går av scenen är de fruktansvärt osäkra. Att vara berömd är inte en garanti för en bra självkänsla. 

Hur kommer det sig då att vi har så svårt att värdesätta oss själva? Ett svar kan vara att efter flera tusen års indoktrinering, anses det vara ”fult” att tycka om sig själv. Jag arbetar dagligen med att hjälpa personer med dålig självkänsla. Det finns flera olika orsaker till att självkänslan kan få sig en törn. Orsakerna kan vara genetiska, biologiska, medicinska, sociala eller psykologiska. Det är vanligt att flera av dessa faktorer samverkar med varandra på ett sätt som gör det svårt att urskilja vad som är vad. Den viktigaste faktorn är den psykologiska.

”Vad är orsaken till dålig självkänsla och dåligt självförtroende”?

Vanligtvis är dålig självkänsla kopplad till någon av följande orsaker. Kom ihåg att dessa faktorer bara innebär en högre risk, inte ett faktum. Det Amerikanska Psykiatrikersamfundet har en manual som heter DSM – IV. Den täcker alla nu kända psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar. Där benämns en problematik som heter ‘osjälvständig personlighetsstörning’. Ett av huvudkriterierna handlar om att man inte litar på sitt eget omdöme. Personer som lider av osjälvständig personlighetsstörning har ofta dålig självkänsla. Andra problem med genetisk problematik är när det finns föräldrar i familjen med en historia kring ångest, depression eller andra psykiska åkommor. I dessa fall ökar risken för att andra i familjen ska drabbas av låg självkänsla. Det beror inte bara på om det finns en genetisk predestination, utan också på om du har haft en förälder som inte haft resurser att ge dig det du behövde som barn. Sannolikheten är då stor att du får en dålig självkänsla.

”Kan man ärva dålig självkänsla och finns det biologiska faktorer”?

Har det hänt att du någon gång tänkt: ”Det måste vara något fel på mig eftersom alla andra verkar ta allt så lugnt. Undrar om jag har en kemisk obalans?” Även om termen kemisk obalans inte är helt rätt vetenskapligt sett, är den ändå så pass vanlig att jag nämner den här. Du är inte ensam. Många som lider av dålig självkänsla grubblar, precis som du, på vilka orsaker det finns till att dem mår dåligt. Det finns idag flera forskningsrapporter som stödjer idén om att obalansen av signalsubstanser allvarligt kan försämra självkänslan. Det är viktigt att komma ihåg att bristen på vissa signalsubstanser i sig inte orsakar dålig självkänsla, men det kan öppna upp för en känslighet. Det gäller främst signalsubstanserna serotonin, dopamin och noradrenalin.

”Kan handikapp och sjukdomar påverka min självkänsla”?

Handikapp och olika former av sjukdomar kan vara en faktor som utvecklar den dåliga självkänslan. Därmed inte sagt att alla som har ett handikapp måste ha en dålig självkänsla. En av mina kollegor, David Lega, är ute och föreläser. Han är funktionshindrad, men har en väldigt bra självkänsla. David, som är en tvärhand hög utan armar och ben, reser land och rike runt och talar om för folk hur de ska tänka för att få bättre självkänsla. Ett bra exempel på hur vårt tänkande kan påverka oss positivt är ‘sociologiska faktorer’. Det kan finnas många olika situationer eller sociala tillhörigheter som gör att man som barn inte känner sig fullvärdig.

•       Klasstillhörighet
•       Kön
•       Etnisk tillhörighet
•       Utbildning
•       Språk
•       Arbetssituation

”Psykologiska faktorer påverkar egenvärdet”

De absolut viktigaste orsakerna till dålig självkänsla är psykologiska orsaker. Det finns många faktorer som passar in under begreppet psykologiska faktorer:

•       Familj
•       Skola
•       Arbete

Här kan du diskutera självkänsla

I nästa artikel, del 2 om självkänsla, fördjupar jag mig mer om de sociologiska och psykologiska orsakerna.

Jonas Gåde

(c) Materialet är copyrightskyddat

Här kan du testa din självkänsla

Här finner du fortsättningen på sjävkänsloskolan:

Del 2

Del 3

Del 4

Del 5

Del 6

Del 7

Del 8

Del 9

Del 10

Del 11

Del 12

Del 13

Del 14 

Del 15

 

Jonas Gåde, Comunicera: Det osynliga barnet

”Mamma och pappa såg inte mig under uppväxten”

Det osynliga barnet lär sig tidigt att inte ta någon plats eller ställa till med besvär. ”Visst är det bra att vi åtminstone har ett barn som Lisa. Om bara de andra vore likadana. Lisa ställer inte till med några problem. Hon sköter sig själv och varken syns eller hörs”. Om barnets syskon har varit hjältar, räddare eller syndabockar, är det lätt att förstå att familjens totala uppmärksamhet inte längre räcker till. Det osynliga barnet får inte kontakt med de övriga i familjen. Ingen bryr sig. Istället utvecklar barnet en rik inre dialog och fantasi. Han/hon lär sig att ju mindre besvär föräldrarna har, desto mer omtyckt blir han/hon. Barnets rättighet att finnas till, upprätthålls genom att det inte tar föräldrarnas tid i anspråk.

”Mina behov var inte viktiga”

När barnet tar upp sina egna behov, finns det inget utrymme. Därför lär sig barnet tidigt att den bästa rollen att spela, är att vara osynlig och göra så lite väsen av sig som möjligt. Genom att ställa till med så lite besvär som möjligt, uppfyller barnet föräldrarnas krav. Det osynliga barnet saknar kontakt. Barnet är inte en integrerad del av familjen, utan svävar liksom utanför den. Det osynliga barnet känns ofta igen på att det är snällt. Att inte göra väsen av sig och vara snäll, blir barnets överlevnadsstrategi. Eftersom barnet vet att det i verkligheten inte har någon plats i familjen, är det försiktigt när det gäller att visa sådant som skulle kräva utrymme.

Det osynliga barnet saknar dock inte känslor, även om det hela tiden upplever att dessa inte räknas. Eftersom det osynliga barnet inte får finnas i den verkliga världen, bygger de en egen fantasivärld. Många gånger är barnet en känslomänniska, som kan söka tröst i konstnärliga verksamheter som måleri och poesi. Detta väcker barnets ilska och vrede över att inte få finnas. Om känslorna av vrede hotar dess redan från tidigare så bräckliga ställning i familjen, upplever barnet vreden som ett hot mot den egna tryggheten och blir deprimerad. Barnet förstår inte sin depression och inte heller någon annan i familjen gör det. Naturligtvis ser ingen något samband mellan depressionen och barnets oförmåga att uttrycka sin vrede. Däremot belönas barnets snällhet upprepade gånger.

”Vem är jag?”

Barnet försöker kanske gestalta sin inre erfarenhetsvärld med hjälp av dem. Hela barnets väsen ropar: ”Vem är jag? Vad betyder mina tankar och mina känslor?” Kanske har barnet en hemlig vän i dagboken. I den kan det få utlopp för hela sin längtan, sitt behov av tröst och sin smärtsamma ensamhet. Det osynliga barnet förhåller sig mycket dramatiskt till sig själv. Dess känslor och innersta tankar får oproportionerliga mått, därför att barnet inte har fått se dem i deras rätta proportioner i växelverkan med andra.

”Vad brukar människor prata om med varandra? Hurdan borde jag vara för att vara som andra?” Det osynliga barnet betraktar och iakttar andra för att sedan kunna smälta in. Det försöker vara så naturligt som möjligt, härmar andra och förvandlas på ytan. Barnet uppfattas som annorlunda och man trivs inte i dess sällskap. I andras sällskap är det osynliga barnet nyckfullt. Eftersom det finns mycket känslor inom barnet – känslor, minnen och upplevelser – kan andra uppleva att de överreagerar i andra sammanhang. En del osynliga barn kan därför leva ut på dagiset och i skolan och föräldrarna förstår ingenting. I skolan kan det gå så långt att de andra barnen undviker det osynliga barnet på grund av dess egendomliga reaktioner.

Källa: Lovetestnow, Jonas Gåde

(c) Materialet är copyrightskyddat

Tyckte du denna artikel var intressant?
Då kanske artikeln: Hur stärker man sin självkänsla kan vara av intresse

 

Jonas Gåde, Comunicera: 5 mest lästa artiklarna i personlig utveckling

De fem artiklar som har blivit mest lästa på min blogg:
 
 
 
 
 
 
 


Jonas Gåde

Jonas Gåde, Comunicera: Saknar du sommaren? Då kanske du lider av höst depression

Nu när hösten har kommit igång, drabbas flera av så kallad årtidsbunden depression. Det kan ibland vara svårt att veta om man är deprimerad eller om det beror på avsaknad av det naturliga ljuset.

I USA finns det något som benämns SAD (Seasonal Affective Disorder = Årstidsbunden depression) och som påminner mycket om vanlig depression. Denna depression ska inte förväxlas med social ångest som också benämns SAD (Social Anxiety Disorder). Den som först upptäckte sambandet mellan ljus och humörsvängningar var Dr. Rosenthal. Han fann att han drabbades av starka årstidsbundna mönster i samband med att han flyttade från Sydafrika till New York. Han upptäckte att de korta vinterdagarna påverkade humöret. Vetenskapsmän vid The Archives of General Psychiatry har rapporterat att människor med SAD upplever något som kan upplevas som en biologisk signal, ungefär som björnarna när de ska gå i ide.

Tillsammans med ingenjören Herb Kern, lade Dr. Rosenthal fram en teori om hur förändringar i humöret kunde hänga ihop med bristen på solljus under den mörka årstiden. Uppskattningar som gjorts i USA talar om att cirka 5 % av befolkningen kan diagnostiseras att de lider av SAD och så många som 10 % av befolkningen känner av sjukdomen. The National Institute of Mental Health har kunnat konstatera att även blinda personer kan lida av SAD. Forskare har också funnit att sjukdomen är mer vanlig hos kreativa personer, vilket kan vara naturligt eftersom kinestetiska personer ofta har utvecklat sin kreativitet. I American Journal of Psychiatry spekulerar professor John McDermott om att poeten Emily Dickinson led av SAD eftersom att hon var så oändligt mycket mer produktiv på somrarna jämfört med vintrarna.

Man tror att cirka en femtedel av Sveriges befolkning lider av vinterdepression. Vintertrötthet är vanligast förekommande hos kvinnor i åldrarna 20-50 år. Man har kartlagt att bristen på ljus är en viktig utlösande faktor för vinterdepression. De som i stor utsträckning vistas utomhus där det finns snö under långa perioder, drabbas mer sällan av vintertrötthet. Snön bidrar till att det blir ljusare under den mörka perioden. Även om man inte är bosatt där det ofta är snö, är det av stor vikt att gå ut, helst mitt på dagen för att få del av det dagsljus som ändå ges. Det kan räcka med att gå en promenad på 15-30 minuter.


Vanliga symtom när man lider av SAD kan vara att man äter för mycket, får koncentrationssvårigheter, blir trött och behöver sova mer. En del patienter som jag (JG) har behandlat, berättar att de under svåra perioder har legat kvar i sängen 11-15 timmar för att bara gå upp och slänga i sig någon snabbmat. Vanligtvis försvagas symtomen på våren och kommer tillbaka på hösten. Detta styrks också av att människor med SAD har svårt att få rätt nivå på serotoninet och reglerar detta genom att äta mat som innehåller mycket kolhydrater. När ljuset tittar fram på våren, blir patienter som lider av SAD piggare och får sin energi tillbaka. En del kan till och med bli lite överaktiva under vår och sommar när ljuset har kommit tillbaka. Den lämpligaste terapin för dig som lider av SAD är ljusterapi. 


Det innebär inte att du behöver stirra in i ljuskällan hela tiden, utan du kan sitta och läsa, tala i telefon eller titta på tv samtidigt. Det enda som krävs är att du sitter tillräckligt nära ljuset och har ansiktet riktat mot ljuskällan. En del personer behöver inte mer än 30 minuter om dagen, medan andra kan behöva längre tid. Ljusbehandling kan du få på de flesta sjukhus i Sverige. Det finns också ljusbehandlingsskärmar som du kan använda hemma. För en del kanske det inte räcker med ljusterapi och då kan terapi eller medicinering vara bra komplement. 


Om du har en ljuslåda, bör du vara vaksam på följande: 

Se till att din box filtrerar bort UV-strålning.
Placera ljuskällan så att den kommer ovanifrån, inte underifrån.
Standard-behandlingen är 10 000 lux i cirka 30 minuter.
För att undvika bakslag bör behandlingen ske hela säsongen.


Här kan du testa dig för depression. OBS: Detta testet är inte utvecklat för årtidsbunden depression Psykologitest

Källa Allt om depressioner, Jonas Gåde


En av mina facebook-vänner bidrog med sin fina bild till artikeln. Tack så mycket.

Materialet är copyright skyddat