Kategoriarkiv: familjerelationer

Jonas Gåde: Äger ni problemet?

Young couple in love outdoors

Skrivit om detta tidigare, vill ni läsa mer kan ni längst ner klicka er runt i de olika delarna av relationskolan.

Ingen modell i världen kan hjälpa dig och din partner att få ordning på relationen. Ni måste gemensamt ta ett beslut och inse att det är ni tillsammans som ”äger” problemet. Jag upplevde att Peter och Helena kom till mig för att ”få rätt”. Det var viktigare för dem att ha rätt i sak, än att tillsammans komma fram till hur de skulle få förhållandet på fötter igen. Helena och Peter började genast strida om vem som hade rätt, ungefär som om jag var en domare.

Helena: Tycker du det är rätt att han gör så?

Jonas: Vi är inte i Tingsrätten nu. Det handlar inte om att ha rätt eller fel, utan det handlar om att få ordning på er relation. Om ni inte har förstått det så är det ingen idé att ni går här. Det är bara slöseri med tid och pengar. Om inte ni båda känner att ni vill arbeta för relationen, är det bättre att vi avbryter terapin här och ni behöver inte betala. Er relation har redan fått betala ett alltför högt pris.

Båda satt knäpptysta.

Om du och din partner vägrar att äga problemet, kommer ni inte att kunna lösa det. Så fort ni har accepterat att problemet finns, att det är ni som är ansvariga och att ni står på samma sida, blir det mycket svårare att inte göra något åt det. Att komma till insikt om varför ni har hamnat i den situation som ni befinner er i är naturligtvis en bra start, men det som räknas är att ni gör någonting åt det. Låt mig förklara vad jag menar med att ”stå på samma sida”.

Ni behöver inte hålla med varandra, men ni måste lämna perspektivet vad som är bäst för den ena eller den andra. Enkelt uttryckt: jag vill det bästa för oss och jag tror att detta alternativ är det bästa för oss två. Båda måste vara överens och respektera varandras åsikter. Ni kan argumentera, ni kan vara oense och ni kan till och med ha olika politiska åsikter, men när det gäller integriteten i er relation så står ni alltid på samma sida.

Om ni vill lyckas, måste ni vara ärliga med var i er relation ni befinner er idag och vart ni vill komma. Om relationen är kass, måste ni erkänna det. Det är ingen idé att förneka fakta.
Ni har resurserna och kunskaperna som krävs för att göra de förändringar ni vill göra och jag kommer att förse er med de verktyg ni behöver.

Til syvende og sidst kommer era framgångar att stå i direkt proportion till vilken förmåga ni har att på ett ärligt sätt inse att ansvaret är ert tillsammans. Först då kan slutresultat bli större än vad någon av er kan åstadkomma var och en för sig. I det ögonblick som du lutar dig tillbaka och gratulerar dig själv för att du tror att du och din partner har fångat kärleken – ja, då har ni precis förlorat den. Du och din partner är ansvariga för er relation i varje ögonblick.

Efter sessionen kunde jag verkligen förstå Ray LaMottas ord. Matchen mot de här problemen som Helena och Peter hade skulle dra mer energi än alla andra relationer tillsammans.

Vill du testa din relation? Gå då in på http://www.lovetestnow.com

Jonas Gåde

(c) Materialet är copyrightskyddat

Del 1

Del 3

Del 4

Del 5

Del 6

Del 7

Del 8

Ring Jonas Kostnadsfritt i 10 min och fråga vad du vill om terapi.

Annonser

Min partner, kille, tjej kan sura efter vi grälat och bråkat

min_partner_kan_sura_i_dagar_efter_vara_gral”Min kille, tjej, partner kan inte kompromissa”

En väldigt viktig faktor för att ett förhållande ska fungera är hur väl ni försonas efter att ni har grälat. En undersökning av nygifta par där man bråkade och där det ibland spårade ur rejält, visade att de hade en bra relation efter sex år för att de hade varit så bra på att reparera skadorna efter sina gräl. Ni kan gräla och bråka, men ni måste alltid känna att ni kan återvända till den punkt av vi-känsla som ni har där ni gemensamt säger: ”Vi är ansvariga för vår relation. Vi står på samma sida.” Först då kan relationen växa och bli större än vad någon av er kan åstadkomma var och en för sig.

”Min partner, kille, tjej kan inte sätta sig in i min situation”

Inom den amerikanska kognitiva terapin talas det om begreppet ”Positive Sentiment Override” (PSO). Vad begreppet innebär är att parterna är tillräckligt trygga med varandra och att de därmed välkomnar förslag från varandra eller klagomål, utan att ta det personligt eller gå i försvar. De behöver inte komma överens i varje fråga, samhörigheten växer av att de är villiga att prata om sina olikheter. När det finns beundran och uppskattning i relationen, infinner sig PSO automatiskt och kärleksbatteriet laddas upp. Det betyder inte att parterna som grälar älskar varandra under grälet, men det finns ändå en stark känsla av respekt. Om det däremot blir återkommande misslyckade räddningsförsök, är sannolikheten större att relationen kommer att krackelera. Många gånger kan jag redan under de första minuterna höra om ett par kommer att lösa sina problem eller inte.

”Hur förbättrar man en dålig relation?”

I magiska relationer finner vi ett spektrum av olika reparationsstrategier. Hur bra ni läker era gräl är en bra värdemätare på hur bra er relation fungerar. Reparationsförsök som lyckas räddar relationen, inte bara för att de minskar emotionell stelhet mellan er utan också för att stressnivån sjunker. Testa ditt förhållande här

Förmågan att hitta acceptabla lösningar för båda i ett gräl är en mycket viktig faktor för lyckosamma relationer.

Hur konstruktiva eller destruktiva är era gräl?
Hur väl kompromissar ni för att hitta lösningar?
Hittar ni tillbaka till varandra efter att ni har grälat eller är det iskallt mellan er?
Hur mycket grälar ni?
Hur löser ni frågorna efteråt?
Hur reagerar ni på varandras humör och känslor?

”Min partner, kille, tjej kritiserar mig hela tiden”

Det är vanligt att kritik och förakt smyger sig in i relationen utan att vi noterar det. Detta i sin tur försvårar era möjligheter att försonas.

Nedan följer några exempel på skillnaden mellan klagomål och kritik:

Klagomål: Nej, du råkade köpa fel sorts mjölk. Det skulle vara soyamjölk, inte låglaktosmjölk.

Kritik: Är du helt störd eller? Hur kan du köpa låglaktos när du vet att jag är allergisk mot laktos? Det ska ju vara soyamjölk! Du är verkligen puckad.

Klagomål: Kan du inte ta ner fötterna från soffbordet? Jag tycker att det är lite ofräscht.

Kritik: Din lortgris, ta ner fötterna från bordet. Förstår du inte hur illa dina fötter stinker efter en dag på jobbet?

Klagomål: Jag uppskattar inte den tonen som du har mot våra barn. Jag önskar att du kunde försöka ha lite mer tålamod.

Kritik: Så som du snackar med barnen så är det bara en tidsfråga innan de börjar prata likadant med oss. Du skulle höra hur irriterad du låter!

Klagomål: Nu är bilen trasig igen. Jag trodde att du tog den till verkstaden förra veckan?

Kritik: Du har inte tagit bilen till verkstaden som du sa, va? Den är ju trasig nu igen. Jösses, ska jag behöva ta den dit själv eller tror du att du klarar av det uppdraget?

Även om du och din partner tappar humöret och är kritiska, behöver det inte nödvändigtvis innebära att ni tappar respekt gentemot varandra. Var lite självreflekterande och ansträng dig för att ni ska försonas. Problemet med kritik och förakt blir extra farligt när det blir genomträngande. Då leder det till att andra, ohälsosamma mönster etablerar sig.

Jonas Gåde

Materialet är (c) Materialet är copyrightskyddat

Ring Jonas gratis i 10 min och fråga vad du vill om terapi och relationer: 0708-111161

Hur kan jag lära mig att förstå känslor och känslomänniskor

konsten_att_forsta_kanslor_och_kanslomanniskor”Jag förstår mig inte på min partner, kille, tjej”

Känslor kan många gånger vara svåra att förstå, samt vad som egentligen ligger bakom dem. Ibland finns det underliggande intentioner som vi använder oss av som kan leda till både missförstånd och självförsvar. En annan fara med denna förskjutning är att vi riskerar att missa den riktiga känslan som gömmer sig bakom den känslan vi ger uttryck för. Det finns flera olika sätt som vi kan maskera våra känslor på.

Vi ”översätter” våra känslor till:

Bedömningar: ”Om du var en bra vän så skulle du finnas där för mig”.

Spekulationer: ”Varför försökte du såra mig?”

Karaktärisering: ”Du är bara så hänsynslös.”

Problemlösning: ”Svaret är att du ska ringa mig oftare.”

”Min partner, kille, tjej nedvärderar och kränker mig”

I ett typiskt samtal (mellan ett par) skulle följande fras kunna dyka upp: ”Du är så självupptagen. Du är fruktansvärt egoistisk.” Båda dessa formuleringar är värderingar om din partner. Ingen av dem är ett påstående som berättar vad du känner. Genom att lära dig att observera dig själv, kan du fokusera mer på dina egna känslor och istället säga: ”Jag antar att jag känner mig sårad. Jag känner mig förvirrad över vänskapen vi har. Jag känner mig besviken och arg för att du har kunnat behandlat mig på det här sättet.”

”Min kille,tjej, partner skyller alltid allting på mig”

Skillnaderna mellan bedömningar om andra och påståenden om våra egna känslor är ibland svåra att se. Det är lätt att uppfatta bedömningar som känslor när vi ger uttryck för dem. De drivs av ilska och frustration eller av att vi är sårade. Personen som tar emot dem förstår mycket väl att du känner någonting, men förmodligen inte vad. Personen du tilltalar är inte säker på vad det är för känsla som du vill uttrycka, men tråkigare är att han/hon fokuserar mer på det faktum att du bedömer, spekulerar eller beskyller, vilket är naturligt. Att utforska vilka känslor som döljer sig under arga spekulationer och bedömningar är ett effektivt sätt för att ta med känslorna in i en konversation.

Använd ditt eget skuldbeläggande som en ingång till att förstå dig själv bättre.

Jag uppmuntrar klienter i terapin till att prata om sina känslor, istället för att beskylla den andre. Detta känns ofta ovant och obekant. Vad som är otillfredsställande är inte att ge uttryck för en känsla, utan behovet av att placera skulden någonstans. Längtan efter att beskylla den andre ligger djupt rotad i oss. Skulden är en viktig ledtråd som visar att vi bär på känslor som vi inte uttrycker.

Dina känslor är inte dagens sanning:

När jag hjälper klienter att kommunicera har jag två regler för att uttrycka känslor. Jag börjar med att förklara regel nummer två: Försök inte att få in allt du känner när du ska prata med din partner. Många känslomänniskor tycker inte om den här regeln, men ibland är det bättre att hålla känslan inombords för att undvika att såra den andre. Detta leder oss tillbaka till regel nummer ett: Innan du säger vad du känner, förhandla och känn efter vad det egentligen är du känner. Inse att alla känslohandlingar får konsekvenser (positiva eller negativa). Vi tror många gånger att det vi känner för stunden kommer att vara för evigt, men våra känslor är inte statiska. Vi baserar våra känslor på våra tolknigar och dessa är alltid förhandlingsbara om vi stannar upp. När vi ser världen på nya sätt, skiftar våra känslor automatiskt. Innan du delar med dig av dina känslor är det viktigt att du förhandlar – med dig själv. Då ger du uttryck för dina sanna behov, inte bara känslostormar.

Du kan testa din relation på Lovetestnow

Här finner du fortsättning på denna blogg: Jag klarar inte av hans eller hennes känslor

Jonas Gåde

Materialet är (c) Materialet är copyrightskyddat

Ring Jonas gratis i 10 min och fråga vad du vill om terapi och relationer: 0708-111161

Min partner beter sig som ett barn.

 

primitiva_och_sekundara_forsvarJag fick en fråga på min blogg om varför vuxna ibland kan bete sig som barn. Det finns naturligtvis en del olika orsaker till detta.

Regression

I en del fall kan det handla om ett försvar som kallas regression. Regression är en ganska vanlig och okomplicerad försvarsmekanism som är välbekant för de flesta föräldrar. När ett barn exempelvis inte får tillräckligt med uppmärksamhet vid trötthet kan den göra sig hjälplös, falla tillbaka och bete sig som ett liten bebis. Om din partner har för vana att agera som ett barn kan din partner ha fastnat i regressionsfällan.

När en person blir stressad är det inte ovanligt att de hamnar i den tidsåldern då något trauma skedde. Jag vet inte hur många gånger jag i terapirummet har noterat att gråten som kommer från klienten låter som ett barns. Klienten är sällan medveten om detta.

För att kunna räknas som försvarsmekanism måste processen vara omedveten. En kvinna som omedvetet beter sig flickaktigt eller fogligt varje gång hon känner sig underlägsen eller mannen som står och stampar i golvet som en trilsk sexåring när han inte får gå ut och ta en öl är exempel på regressioner.

Det handlar inte om regression om din partner ber om en extra kram eller behöver extra omsorg för att han eller hon är sjuk.

Primitiva och sekundära försvar

Det som vi allmänt kallar för försvar har många positiva funktioner. I första hand handlar det om en sund, kreativ anpassning till omvärldens påfrestningar. Det kan fortsätta att fungera under hela livet. Många gånger aktiveras det för att skydda självet mot hot. Om din partner agerar barnsligt kan det vara ett omedvetet sätt att undvika eller kontrollera en stark och obehaglig känsla. Det är vanligtvis ångest eller någon annan överväldigande, stark känsla som förflyttar personen till barndomen.

Om din partner använder sig av regression som huvudstrategi för att hantera livets utmaningar och svårigheter kan han eller hon karaktäriseras som en infantil personlighet. Detta minskar visserligen med åldern, men försvinner aldrig helt.

Det kan handla om ett försvar om din partner reagerar med att bli sjuk så snart livet ställer lite krav.

Om personen i fråga inte gör något åt behovet av att regrediera, t.ex genom terapi, kommer det att finnas kvar.

 

Jag känner mig inte älskad

 

jag_kanner_mig_inte_alskadDin förmåga att älska innehåller tre viktiga faktorer som kommer att avgöra hur väl din relation fungerar.

Att inte känna sig älskad som barn

Förmågan att älska och bygga relationer präglas av vad du lärt dig i din familj. Din familj är din kärleksskola. Som nyfödd har du inget förflutet, inga erfarenheter och inte heller någon uppfattning om ditt eget värde. Som barn tror du automatiskt att du är orsaken till det som händer runt omkring dig. Dina ursprungskänslor blir därför avgörande för kommande relationer. Undan för undan utvecklar vi sedan en allt större avskildhet och egen individualitet. Under de första fem-sex åren formas vår självaktning nästan enbart efter våra föräldrar. Allt detta leder fram till hur du kommer att uppfatta dig själv som vuxen och hur du kommer att förhålla dig till din partner i kommande relationer. Denna utvecklingsprocess leder på sikt till att vi måste frigöra oss från familjebanden och möta vår egen ensamhet. När vi kan acceptera att vi är ensamma förstår vi också att vi är unika och att andra också är unika. Det är när dessa blandade känslor möts som vi formar våra relationer. Kärlekstest

”Jag fick aldrig kärlek som barn”

Det är inte så konstigt att människor som vuxit upp med kränkningar omedvetet förväntar sig att bli blåsta och trampade på. Detta i sin tur kan leda till att de gör dåliga val av partners för att de tycker att de inte förtjänar bättre. Om du vuxit upp i en distanserad och kall miljö där inte känslor är accepterade kan du bli petig ge upp för tidigt, vara dömande eller dra till dig personer som driver iväg dig.

Om du å andra sidan haft en varm och kärleksfull uppfostran bygger du på din självaktning och din tilltro att du förtjänar att bli behandlad med respekt och bli respekterad för dina känslor. När man accepterar sig själv finner man sig inte i att andra trampar på en. Den som har en bra självkänsla tror också på andra människors rättigheter och uppmuntrar dem att ha sin egen identitet, uttrycka sig och att känna vad de vill. När du har en bra självkänsla kan du faktiskt tillåta dig själv att vara just den du är. Genom att acceptera dig själv ger du också dig själv möjligheten att acceptera dina partners annorlunda idéer och andra modeller av verkligheten. Testa din självkänsla

Jag växte inte upp i en kärleksfull familj”

Att dina föräldrar inte är kärleksfulla mot varandra kommer att påverka dig. Detta kan ske på många olika sätt. Antingen genom att du beter dig mot din partner som dina föräldrar betedde sig mot varandra, eller att du beter dig som du önskade att de skulle ha gjort. Om din pappa alltid drog sig undan på sitt rum när han och mamma grälade kanske du fortsätter med den strategin. Våra första upplevelser av närhet och smärta har vi tillsammans med våra föräldrar. Dessa polariteter av positiva och negativa upplevelser sätter djupa spår. Tyvärr är det så att de saker vi lär oss genom smärta gör starkare avtryck än positiva erfarenheter.

Jag är rädd för att bli som min mamma”

Det är därför helt naturligt att du kopierar dina föräldrars sätt att förhålla sig till varandra. Det är inte ovanligt att vi spelar upp samma roller som vi såg när vi var små. Du kanske väljer rollen som martyr eftersom din pappa betedde sig så. Att vara i samma sinnesstämning som mamma och pappa kan vara viktigare än att vara lycklig, för då upplever jag inte min ensamhet så påtagligt. På så sätt lever våra föräldrar omedvetet vidare inom oss, i vårt inre, som vägledande figurer. Om du t.ex växer upp i ett familjemönster som uppvisar allvarliga brister när det gäller att ge stöd och kärlek kan du omedvetet återskapa dina föräldrars relation trots att du hatar just dessa drag.

Avsaknaden av en stabil och närvarande uppväxt förklarar därmed vår benägenhet att hamna i relationer som tycks påminna om våra föräldrars. Om föräldrarna varit hårda och vi inte fått möjlighet att bearbeta vår ilska kan vi få svårt att sluta fred med oss själva. Mot bakgrund av detta är det därför inte ovanligt att det sker en omedveten ”familjisering” i vårt val av partner. Det gör vi genom att skapa fantasibilder i vårt inre som vi sedan projicerar på vår partner. Ibland skapar vi en bild av hur livet borde vara – fyllt av sorg och konflikter – till följd av de hemska händelserna under barndomen. Denna projicering kan visa sig ännu mer smärtsam än om du skulle kopierar den typ av relation dina föräldrar hade. Vi kan då fortsätta kampen i vår nuvarande relation för om vi förlorade första \”halvlek\” så kan vi åtminstone få vinna andra. En kamp känner vi igen; när vi fortsätter att försöka få någonting att hända trots att möjligheterna att lyckas är små eller obefintliga. Våra vanliga ordspråk återspeglar en medvetenhet om denna kamp.

Jag gör revolt mot mina föräldrar”

Ett annat mönster kan vara att gå i motsatta riktningen genom att hämnas på våra föräldrar. Istället väljer vi en partner, som går stick i stäv mot våra föräldrars önskemål. Om det har varit bråkigt hemma, kan detta ha väckt ångest hos dig. Detta i sin tur medför att vi inte klarar av bråk. Minsta lilla bråk blir ångestframkallande. Bördan av att man hela tiden måste ta hämnd är en mycket energikrävande process. Det kan vara svårt att upptäcka detta destruktiva mönster eftersom det kamouflerar sig som föreställningar som alltid ser logiska och bra ut. Genom att kritiskt granska dina föreställningar kan du komma åt roten till det onda. Först då kan du växa och förändra dina mönster. Vi hoppas kanske att vårt nya mönster ska hjälpa oss. Istället leder det till smärtsammare upplevelser (utan att du vet om det) än om du bara skulle spela upp samma förhållande som dina föräldrar hade. Genom att revoltera reagerar du i stället för att handla medvetet. Dessutom grundar du ditt val av tillvaro på vrede vilket skapar spänningar och binder energi.

Den tredje faktorn är dina egna upplevelser och erfarenheter.

Jonas Gåde

Materialet är copyrightskyddat (c)

Ring Jonas gratis i 10 min och fråga vad du vill om terapi och relationer: 0708-111161

 

 

Dålig självkänsla?

a1712-sjalvkansla

Fakta och information om självkänsla:

Självkänsloskolan del1

Grunden för alla relationer:

Relationsskolan del 1

Jonas Gåde

Materialet är (c) Materialet är copyrightskyddat

Ring Jonas gratis i 10 min och fråga vad du vill om terapi och relationer: 0708-111161

 

Här kan du utveckla och förbättra din relation

Det är svårt. Det är upp till varje par att bestämma hur deras relation ska se ut. Forskning visar ändå på att par som är nöjda och tillfreds med sina relationer gör vissa saker när de är tillsammans. När vi utvecklade Lovetestnow intervjuade tusentals par om vad de upplever som värdefullt i en relation. Utifrån detta byggde vi en modell för hur man kan testa sin egen relation. Här kan du testa din relation.  Vid presentationen av resultatet valde vi ett träd som symbol. För att ett träd ska kunna utvecklas och växa behöver det planteras i bra jordmån och få mycket ljus. När du gör testet ska ditt träd vara så grönt som möjligt. Du kommer troligtvis inte att ha ett helt grönt träd, utan precis som de flesta andra som gjort testet har du säkert en del röda, orangea eller gula fyrkanter. Dessa fyrkanter beskriver områden som du och din partner behöver utveckla. Det viktiga är att dina röda fyrkanter inte ligger i rotsystemet eller i den nedre delen av stammen. Om det gör det så har din relation problem.

”Vad krävs för att en relation skall fungera”

Rötterna

Rotsystemet är grundläggande för att er relation ska kunna utvecklas och stå stadigt. Utan ett stabilt rotsystem så får inte stammen och kronan någon näring. Här mäter vi risk för våld, sexuella kränkningar, förakt, respekt, trygghet, tillit och risk för separation. Om någon av dessa kategorier blir underkända så har er relation problem. Precis som i naturen så spelar det ingen roll hur mycket ljus kronan får eller hur mycket din partner vattnar stammen genom att ge den uppskattning och uppmärksamhet om ert rotsystemet växer i dålig jord.

Stammen: Svartsjuka och beroende allvarliga problem i relationen

Kategorierna i stammen är viktiga och kan äventyra relationen baserat på resultaten. Här tittar vi på beroendeproblematik, svartsjuka, försoning, kommunikation, konflikt, ansvarstagande och obalans i prioritering av relationen. Speciellt beroendeproblematik och sjuklig svartsjuka kan skapa stora problem.

Kronan: Hur kan relationen få energi?

I toppen på trädet finns kronan som tar emot ljuset. Här finner du de kategorier som ger dig energi och som får relationen att växa och utvecklas. Här mäter vi uppskattning, uppmärksamhet, emotionell trygghet, balans och jämlikhet, ömhet, beröring, sex, vi-känsla, maktbalans och att ”mötas i känslan”. Ju grönare kronan är ju mer energi ger din partner dig och relationen, under förutsättningen att det inte finns större problem i rotsystemet och i den nedre delen av stammen.

Betyg & Färger: Hur mäter man kärlek

De olika färgerna i trädet hänvisar direkt till respektive kategori och dess betyg.

Så här kan träden se ut när man gjort sitt test:

www.lovetestnow.com

lovetestnow

lovetestnow

Jonas Gåde

Materialet är (c) Materialet är copyrightskyddat

Ring Jonas gratis i 10 min och fråga vad du vill om terapi och relationer: 0708-111161