Etikettarkiv: relationsproblem

Jag känner mig inte älskad

 

jag_kanner_mig_inte_alskadDin förmåga att älska innehåller tre viktiga faktorer som kommer att avgöra hur väl din relation fungerar.

Att inte känna sig älskad som barn

Förmågan att älska och bygga relationer präglas av vad du lärt dig i din familj. Din familj är din kärleksskola. Som nyfödd har du inget förflutet, inga erfarenheter och inte heller någon uppfattning om ditt eget värde. Som barn tror du automatiskt att du är orsaken till det som händer runt omkring dig. Dina ursprungskänslor blir därför avgörande för kommande relationer. Undan för undan utvecklar vi sedan en allt större avskildhet och egen individualitet. Under de första fem-sex åren formas vår självaktning nästan enbart efter våra föräldrar. Allt detta leder fram till hur du kommer att uppfatta dig själv som vuxen och hur du kommer att förhålla dig till din partner i kommande relationer. Denna utvecklingsprocess leder på sikt till att vi måste frigöra oss från familjebanden och möta vår egen ensamhet. När vi kan acceptera att vi är ensamma förstår vi också att vi är unika och att andra också är unika. Det är när dessa blandade känslor möts som vi formar våra relationer. Kärlekstest

”Jag fick aldrig kärlek som barn”

Det är inte så konstigt att människor som vuxit upp med kränkningar omedvetet förväntar sig att bli blåsta och trampade på. Detta i sin tur kan leda till att de gör dåliga val av partners för att de tycker att de inte förtjänar bättre. Om du vuxit upp i en distanserad och kall miljö där inte känslor är accepterade kan du bli petig ge upp för tidigt, vara dömande eller dra till dig personer som driver iväg dig.

Om du å andra sidan haft en varm och kärleksfull uppfostran bygger du på din självaktning och din tilltro att du förtjänar att bli behandlad med respekt och bli respekterad för dina känslor. När man accepterar sig själv finner man sig inte i att andra trampar på en. Den som har en bra självkänsla tror också på andra människors rättigheter och uppmuntrar dem att ha sin egen identitet, uttrycka sig och att känna vad de vill. När du har en bra självkänsla kan du faktiskt tillåta dig själv att vara just den du är. Genom att acceptera dig själv ger du också dig själv möjligheten att acceptera dina partners annorlunda idéer och andra modeller av verkligheten. Testa din självkänsla

Jag växte inte upp i en kärleksfull familj”

Att dina föräldrar inte är kärleksfulla mot varandra kommer att påverka dig. Detta kan ske på många olika sätt. Antingen genom att du beter dig mot din partner som dina föräldrar betedde sig mot varandra, eller att du beter dig som du önskade att de skulle ha gjort. Om din pappa alltid drog sig undan på sitt rum när han och mamma grälade kanske du fortsätter med den strategin. Våra första upplevelser av närhet och smärta har vi tillsammans med våra föräldrar. Dessa polariteter av positiva och negativa upplevelser sätter djupa spår. Tyvärr är det så att de saker vi lär oss genom smärta gör starkare avtryck än positiva erfarenheter.

Jag är rädd för att bli som min mamma”

Det är därför helt naturligt att du kopierar dina föräldrars sätt att förhålla sig till varandra. Det är inte ovanligt att vi spelar upp samma roller som vi såg när vi var små. Du kanske väljer rollen som martyr eftersom din pappa betedde sig så. Att vara i samma sinnesstämning som mamma och pappa kan vara viktigare än att vara lycklig, för då upplever jag inte min ensamhet så påtagligt. På så sätt lever våra föräldrar omedvetet vidare inom oss, i vårt inre, som vägledande figurer. Om du t.ex växer upp i ett familjemönster som uppvisar allvarliga brister när det gäller att ge stöd och kärlek kan du omedvetet återskapa dina föräldrars relation trots att du hatar just dessa drag.

Avsaknaden av en stabil och närvarande uppväxt förklarar därmed vår benägenhet att hamna i relationer som tycks påminna om våra föräldrars. Om föräldrarna varit hårda och vi inte fått möjlighet att bearbeta vår ilska kan vi få svårt att sluta fred med oss själva. Mot bakgrund av detta är det därför inte ovanligt att det sker en omedveten ”familjisering” i vårt val av partner. Det gör vi genom att skapa fantasibilder i vårt inre som vi sedan projicerar på vår partner. Ibland skapar vi en bild av hur livet borde vara – fyllt av sorg och konflikter – till följd av de hemska händelserna under barndomen. Denna projicering kan visa sig ännu mer smärtsam än om du skulle kopierar den typ av relation dina föräldrar hade. Vi kan då fortsätta kampen i vår nuvarande relation för om vi förlorade första \”halvlek\” så kan vi åtminstone få vinna andra. En kamp känner vi igen; när vi fortsätter att försöka få någonting att hända trots att möjligheterna att lyckas är små eller obefintliga. Våra vanliga ordspråk återspeglar en medvetenhet om denna kamp.

Jag gör revolt mot mina föräldrar”

Ett annat mönster kan vara att gå i motsatta riktningen genom att hämnas på våra föräldrar. Istället väljer vi en partner, som går stick i stäv mot våra föräldrars önskemål. Om det har varit bråkigt hemma, kan detta ha väckt ångest hos dig. Detta i sin tur medför att vi inte klarar av bråk. Minsta lilla bråk blir ångestframkallande. Bördan av att man hela tiden måste ta hämnd är en mycket energikrävande process. Det kan vara svårt att upptäcka detta destruktiva mönster eftersom det kamouflerar sig som föreställningar som alltid ser logiska och bra ut. Genom att kritiskt granska dina föreställningar kan du komma åt roten till det onda. Först då kan du växa och förändra dina mönster. Vi hoppas kanske att vårt nya mönster ska hjälpa oss. Istället leder det till smärtsammare upplevelser (utan att du vet om det) än om du bara skulle spela upp samma förhållande som dina föräldrar hade. Genom att revoltera reagerar du i stället för att handla medvetet. Dessutom grundar du ditt val av tillvaro på vrede vilket skapar spänningar och binder energi.

Den tredje faktorn är dina egna upplevelser och erfarenheter.

Jonas Gåde

Materialet är copyrightskyddat (c)

Ring Jonas gratis i 10 min och fråga vad du vill om terapi och relationer: 0708-111161

 

 

Annonser